Browsing Category

Sverige

Sahlströmsgården i Torsby och ett lunchstopp

För snart två veckor sen (tiden går så fort!?) satt jag i en bil på väg norrut mot Sälen, där vi skulle spendera en helg med att åka skidor (Eric med familj) och att fotografera snölandskap och plugga (jag). När man åker bil från sju på morgonen behöver man, förutom frukost med sig i bilen, ha ett lunchstopp någonstans. Nu är det inte superlångt till Sälen, och vägarna upp är ganska bra hela vägen, så vi tog oss en lite längre paus, som blev en hel timme!

Och vårt val föll på Sahlströmsgården precis utanför Torsby! Annica sökte i telefonen på bra ställen i närheten av just Torsby, och Sahlströmsgården hamnade överst i sökningen. Och första bästa var inte helt fel den här gången, utan snarare riktigt, riktigt bra!

Vi placerade oss vid ett bord brevid ett fönster, som var vackert dukat och hade utsikt mot själva bostadshuset för de som ägde Sahlströmsgården från början. Jag fotade visst inte maten, men där fanns en supergod salladsbuffé med olika sallader och röror, och sen åt vi alla pannbiff med kokt potatis och gräddsås. Så otroligt god mat.

Gården, som är från 1800-talet, är så vackert renoverad. Där finns några nyare hus också, eftersom det även är ett konferenscenter, men i de äldre byggnaderna är det smakfullt renoverat med detaljer som finns kvar från originalinredningen.

I det gamla bostadshuset är det nu ett museum, som tyvärr bara är öppet på sommaren. Där fanns även ett galleri. Jag antar att det är för att flera av barnen blev konstnärer, något vi läste på en liten skylt brevid ett av husen.

Där finns alltså även ett hotell på Sahlströmsgården, där det finns en liten butik! Jag föll pladask för de här kopparna, men hade inte möjlighet att köpa med mig någon hem. Där fanns också ett fantastiskt vackert keramikfat i mörkt klargrön glasyr och vackra skärbrädor i oljad ek. Jag hade i princip velat köpa med mig lite allt möjligt hem, om jag hade haft budget för det.

Även utomhus var det vackert, och marken var täckt av snö. Jag och Eric tog en minipromenad runt på gården medan hans föräldrar drack en kopp kaffe efter maten. Dock tog vi inte våra jackor på oss, så vi kom inte så långt. Men bakom huset fanns en liten sjö!


Så vi tog oss ner för backen, frysandes och halkandes på isen som låg under snön. Vi gick en bit hitåt, längs Ottos Sjöväg. Eller ja, vi kom inte så långt innan vi började frysa lite för mycket, så vi tog oss upp för backen igen. Kan bara tänka mig hur fint här är nu, om det ligger snö i Falkenberg. Antagligen lika vitt som det var i Sälen när vi var där.

Men sen var det dags att åka vidare uppåt i landet, för det var fortfarande några timmar kvar till Sälen. Precis när vi åkte började det i alla fall snöa, och det är ju himla fint. Speciellt de få gånger det fastnar på bild.

Vill man läsa mer om Sahlströmsgården hittar ni deras egna hemsida här, och vill man läsa mer om den lilla resan till Sälen, så finns alla inlägg (även de som kommer så småning om) i min kategori här.

En lunch och eftermiddag i Varberg

Den andra januari skulle vi åka till Varberg för att träffa en av våra bästa vänner, som flyttat dit. Men så blev hon sjuk, och vi visste inte riktigt vad vi skulle göra. Men så hade pappa ändå erbjudit sig att skjutsa oss till Varberg, så vi bestämde oss för att göra en kompromiss!

Vi fick skjuts av pappa till Varberg i alla fall, och så åt vi lunch tillsammans! Det här var min svampravioli med parmesansås, äpplebitar och jordärtskocka! Eric åt samma och pappa tog dolmas. Var vi åt? Just ja! På Le Juice, nära både centralen, kyrkan och både det lite mindre och det stora torget mitt i stan. Mysigt, och ganska nyöppnat tror jag!

Sen fick vi skjuts vidare ut till Apelviken! Det är ett av de absolut vackraste områdena i Varberg, precis söder om centrum typ. Från Apelviken går strandpromenaden hela vägen in till Fästningen, och det var den vi siktat in oss på!

Vårt ena mål var att fånga en massa nya Pokémon, för vi har alltså inte riktigt slutat spela Pokémon GO än. Och just Apelviken, och framförallt Subbe fyr, är ett perfekt sånt ställe! Där finns en massa udda grejer, och massa utvecklingar. Mycket bra, och samtidigt vackert att stå och titta ut över Varberg och utsikten söderut ner mot Falkenberg.

Men det var alltså promenaden in mot Varberg vi skulle ta. Den går längs med hela stranden, och delas efter ett tag upp i två olika promenader, där den ena går precis vid havskanten (som vi valde) och den andra går in bland klipporna och slingrar sig lite högre upp.

Men vi valde alltså den havsnära, och det blåste sådär så att vågorna slår högt mot klipporna. Jag var inte den enda som stod med kamera, så att säga. Jag tror jag räknade till minst 5 andra med systemkamera, och betydligt fler med mobiltelefoner.

Solen började sjunka bakom fyren, och färgerna på himlen började förändras ungefär halvvägs bort på promenadvägen. Ett fartyg rörde sig från hamnen och vidare söderut mot andra destinationer, och vi promenerade vidare med varsin telefon i högsta hugg. Tror min vanligaste kommentar till Eric var ”HÅLL!” och så gav jag honom telefonen och tog fram kameran för att fånga ytterligare en vy.

För jag menar, hur vackert är inte det här?! Magiskt, skulle jag vilja påstå.

Men så blev det lite kallt. Vi skyndade vidare mot stan, eftersom vi tänkte att vi skulle ta tåget hem runt fem som senast, och klockan var strax efter fyra redan. Och tunna fingervantar och ännu tunnare stretchiga jeans är inte riktigt optimal klädsel för timmar utomhus i kylan.

Men så nästan framme vid fästningen såg jag DET HÄR. Trodde jag skulle dö, eftersom det var länge sen jag fick se en så fantastisk solnedgång. Sen vi flyttade från Möllan (och de övre våningarna i lägenhetshusen), så får vi typ inte se några längre. Våra fönster är ju liksom riktade åt sydöst – helt fel håll för solnedgång. Så när jag fick se detta, inte bara solnedgången, men också havet <3, så fick jag lite panik över att bara ha 47 bilder kvar i kameran.

Men så fick jag den här, som jag tyckte kändes spot on, och så var jag nöjd. Och tog några hundra med telefonen för att välja den med finast solspegling i vattnet som skvätte upp längst ner till höger i bild. Om jag är bloggare? Ja, hurså? Hehe.

Men sen njöt jag faktiskt bara en liten stund, och vi fortsatte våran Pokénad (lol) vidare in till stan. Jag ringde pappa, och han visade sig vara kvar i Varberg han också, så vi fick skjuts hem och avslutade dagen frysandes (mest jag) i soffan innan vi packade alla våra saker och for till Eric för att börja peppa inför resan till Sälen på torsdagen!

Så hamnade jag i Sälen

Jag som inte ens åker skidor. Men det gör ju hela Erics familj, och hans syster jobbar här under skidsäsongen. Så nu är vi här för att hälsa på henne och för att familjen ska få åka lite skidor.  Så vad ska jag hitta på då? Jo, men två saker. Jag ska dels ut och fotografera en massa i den meterhöga snön! Något jag sett fram emot sen sist jag var i närheten av såhär mycket snö för exakt två år sen. Och sen ska jag faktiskt plugga.

Redan nu har jag hunnit ta några, om än vääääldigt gryniga, bilder. Jag kunde liksom inte låta bli. Dock är det också såhär: jag har inget internet här. Just nu sitter jag med Erics telefon kopplad till min dator för att få in internet alls, och min egen telefon har snart slut på mobildata. Det blir därför lite svårt att blogga när jag är här.

Men om vi bortser från det, så är här otroligt vackert! Kanske ännu bättre än när vi var i Norge för två år sen. Då hade jag aldrig sett något så vitt (jag hade alltså aldrig varit norr om Uppsala…), och nu är här på något underligt sätt nästan ännu vitare. Det sticker liksom små stugor ur snön här och var, annars är det ju för sjutton bara snö överallt.

Och så bor vi här! I en mysig liten stuga i Lindvallen. Jag tror det kommer bli några fina dagar här. Jag ska ju som sagt mest vara här inne i stugan, samt promenera omkring lite i närområdet och kanske ner till något närliggande område för att äta lunch tillsammans med familjen. Men så trivs jag ju allra bäst inomhus, så det spelar liksom ingen roll.

Nu ska jag alltså försöka njuta av detta, och så får vi se om det kommer upp något mer här igen på ett par dagar. Jag har redigerade bilder redo att postas, men utan internet blir det ju lite svårt. Men snart, snart så får ni läsa om Varberg, om nyårsafton med Eric och resten av den här lilla skidresan!

Om jag inte skriver tills vi är i Malmö igen, så önskar jag er en fin helg! Det ska jag minsann ha, bland snöklädda…. berg? kullar? vad sjutton backarna nu ligger i. Kram på er!

Vykort från Falkenberg

Under tiden jag spenderade i Falkenberg kom Wilda på ännu ett fantastiskt inläggsformat. Här har jag lånat en del av det för att kunna visa lite snabbt vad som hände i Falkenberg när jag var där ungefär tre veckor av fyra i juli. Vill ni se makalösa bilder och läsa fina små texter tycker jag ni bör kolla in alla Wildas inlägg i samma anda. <3

Delar av det här inlägget är skrivet under dagarna jag var i Falkenberg, resten har lagts till nu i efterhand.

Falkenberg, 29 juli 2017

Hej på er!

Jag sitter och läser i solnedgången igen, som de flesta fina kvällarna här i Falkenberg. Nyss fick jag hämta en filt för att kunna sitta ute lite längre, men det är ganska behagligt en stund till. Lavendeldoften blandas med salta havsvindar, tånglukt och friska pustar av ingen lukt alls. En bit bort hör jag bilar gasa på på långsträckorna, och runt omkring mig prasslar löv i häckar och träd.

Frukosten intas på framsidan av mina svärföräldrars hus. Rostmackor med ost, apelsinjuice och solvarma körsbärstomater direkt från plantan. Röda och gula. Lavendel som rör sig mjukt i en vindpust och humlor och bin som surrar omkring mig. De andra är ute och går med hunden, men jag tar en lugn stund för mig själv med en bok och njuter av värmen från solen på mina bara ben.

På dagarna lånar vi bilen och gör utflykter runt omkring stan. Återupplever barndomsminnen, hälsar på släktingar, njuter av ledigheten på stranden en varm och härlig dag. Trotsar kylan och åker till Grimsholmen för att sitta och måla en stund, äter Singoalla från samma paket fyra dagar i rad.

Jag plockar jordgubbar med mamma, åker till Glommen två gånger på en dag, en gång för glass och en gång för solnedgången. Sätter mig på Skrea Strand och målar akvarell, och njuter än en gång av solen mot huden. Tar kvällsdopp och njuter inte av det kalla vattnet som omfamnar varje liten hudcell. Eller kanske lite, men inte till en början.

Ikväll är sista kvällen, och jag längtar hem. Till vår säng, till mitt skrivbord, till min dator. Till egna vanor och till augusti. Nystarten för året. Det är sommar nu, men det är höst i luften, och det är min bästa period på året. Nästan-hösten.

Kram och varma hälsningar,
Beatrice

En heldag i Torups bokskog med skolan

Just nu läser jag en kurs i skolan som heter Naturvetenskap och Teknik i Förskolan, och den är fantastisk! Eller delvis i alla fall, för själva ämnet är det som gör hela kursen för mig. Nu i slutet har vi ett tema som heter Människan och Naturen, som i princip handlar om hur vi människor påverkar naturen. Och hur naturen påverkar oss, så klart.

Detta innebär att vi ska på två heldagsutflykter till skogen! Som jag saknar skogen. Jag känner ofta att det är det enda jag saknar i Malmö, en riktigt bra, naturlig park. Men nu när det inte finns får jag vara glad över att vi får göra sånt här på skoltid bara. I onsdags var vi alltså ute på heldag nummer ett, i Torups Bokskog! Den ligger strax sydöst om Malmö, precis utanför Bara.

Vi fick ta oss dit själva, och jag åkte med Ellen tillsammans med Hanna och My. Vi samlades på parkeringen och tog närvaro, och sen skulle vi i klass-grupper gå runt på 6 olika stationer i skogen under dagen. Det var kallt, men regnade tack och lov inte förrän precis när vi skulle hem.

Jag ska inte skriva så mycket i det här inlägget hade jag tänkt. Utan mest visa bilder. En kort sammanfattning per station bara.

Station ett handlade om sinnen och att utforska med och utan dem. Vi lärde oss om Sveriges fyra olika kottar (tall, gran, lärk och klibb-al), och fick gå blundandes genom vegetationen hållandes i rep.
Station två var olika lekar med lärande i, som en kull-lek med vargar och får, och två stafetter med svenska ormar och deras kännetecken.
Station tre var en minnesstation där vi lärde oss att av det man lär ut till andra fastnar 95% hos en själv, men av det man läser stannar bara 10%. Vi bankade på löv så att klorofyllet fastnade på tyg, och satte upp på en tavla och diskuterade vad vi såg.

En snäcka tog sig upp på Mys väska, och sen tillbaka ner på stubben brevid, och jag kunde inte sluta fascineras av mitt nya objektiv. Så fint skärpedjup! Som jag saknat det.

Vi pausade för lunch och jag försökte fotografera en motvillig bofink. Sen fortsatte vi vidare till tre stationer till.

Station fyra handlade om skogsbruk. Vi fick testa att plantera små granar och lärde oss att 4 av 10 i branschen är kvinnor, och att det är Sveriges mest jämställda företagsbransch.
Station fem handlade om trädets uppbyggnad, och vi fick bygga ett träd av oss själva. Kärnvirke, splintvirke, kambium, ytterbark och rötter. Vi tittade nära i förstoringsglas, pratade årsringar och gjorde en sammarbetsövning.
Station sex handlade om olika trädarter och hur vi får fler träd. Vi lekte en variant av fruktsallad-leken där vi sprang mellan olika träd och fick titta på laminerade fakta om olika träd.

Allt var så intressant, men det var lite svårt att koncentrera sig ibland. Helst ville jag ju bara ta in hela skogen, promenera iväg och fotografera alla fantastiska vyer.

Jag och Klara tog en kort avstickare i en längre paus och tittade på ett enormt träd, som måste varit närmre 20-25 meter högt och minst fem Klaror i omkrets. Antagligen mer.

Vi hade precis missat vitsippeblomningen. Jag ska med andra ord tillbaka! Fast nästa år, någon gång i april. För det är det jag saknat mest i år – att få se vitsipporna blomma i små hav. Och vad bättre än att få se det under ett tak av nyutslagna boklöv?

Jag är så glad att vi får göra såna här med skolan. Att det är obligatoriskt och att vi får lära oss sånt här. Det är få förunnat, och återigen önskar jag att man kunde få plugga hela livet. Inte tenta av något, men bara få lära sig saker. Allra helst ute i naturen. Faktiskt allra helst i Torups Bokskog.

 

[Vill man läsa mer om Torups Bokskog eller hitta det på en karta så finns deras egen hemsida här!]

Ögonblick från Stockholmshelgen

Igår kväll kom jag hem efter en helg i Stockholm. Det har nämligen varit dags att hänga med gänget i Monthly Makers igen, och få träffa alla de nya värdarna för första gången! Det har varit både extremt roligt och extremt intrycksfyllt, och därför får jag helt enkelt smälta allt lite innan jag kan blogga om det på ett rättvist sätt. Däremot tänkte jag att jag ska dela med mig av några av mina intryck och bra stunder. Lite som Wildas stjärnögonblick, fast bara för den här helgen!

Malmö Centralstation när tågen blir en timme försenade är en mardröm av stress och höga, konstanta ljud, och även löjligt mycket folk. Och att inse att det är okej att jag inte klarar den miljön alls.

Att få se Stinas vackra palettblad och enorma elefantöre-mammaväxt.

Stockholm i vårljus är bland det finaste jag vet.

När en får en mängd fina ord skrivna till sig i samband med en blogg-feedbacks-runda.

Julias otroliga lugn och mjukhet.

Glädjen i att upptäcka att Alicias katter inte ger mig en total allergisk chock, utan att jag kan klappa och gosa lite och ändå bara bli snuvig med lite kli i ögonen.

Och lite sorgen över att de finns så långt bort.

Att vakna upp till ett ljust rum med solstrimmor på väggen och mötas av uppdukad frukost i köket hos Stina.

Emilias entusiasm och proffessionalitet, och att få återuppleva den varje gång vi umgås.

En mysig källarlokal med dagsljusinsläpp från fönster att ha möten i.

När vävning på pappskiva kanske inte tilltalar en själv, men ändå känns som ett rätt trevligt pedagogiskt verktyg för framtiden.

Att få umgås en hel helg med människor som inte tycker en är konstig när en plockar fram kameran konstant för att fotografera diverse mer och mindre underliga saker.

Johannas insikt och att vara extremt imponerad över alla vackra saker hon gör med bara en hand.

Det goda i tomatpesto med pastaskruvar till!

När vi gick ut ett gäng på lördagskvällen och åt pizza, virrade omkring för att hitta dit och hur Mikaela till slut gav sin medtagna halva till två personer som bredde ut sin madrass i en trappa i kylan, i stället för att ta med den hem till Uppsala.

Solnedgången på tåget hem, och de fantastiska färgerna jag önskar jag kunde ha fångat bättre genom det smutsiga fönstret.

Stinas otroliga givmildhet och ödmjukhet.

Det fina mönstret i Julias väv.

Att vi kunde prata så öppet och ärligt om våra känslor och upplevelser, utan att döma varandra.

Den enorma portionen på thaistället vi gick till på söndagen, även fast jag inte orkade äta upp.

Den fina känslan av att vara uppskattad som både Alicia och Wilda ger mig.

Alla skratt vi har delat i helgen.

Att det bara tar 5 timmar med tåget till Stockholm.

Det är kul att åka i en kupé för 6 personer, och det är trevligt att det är lite mer utrymme där än på vanliga tågplatser.

Mikaelas enorma kunskap och hur hon delar med sig av den, och att hon förstår när hon måste vila och därför pausar en dag.

Kreatima-butiken vid Hötorget i Stockholm, och att de hade 50% rabatt på mårdhårspenslar.

Att våga köpa det dyra akvarellpappret efter lite pepp från fina vänner.

Fredrikas eftertänksamhet och spontanitet på samma gång, och det faktum att hon fyndade två stolar på loppis under helgen.

Allt prat om skapande och att det är något positivt att nörda in sig på något och bli riktigt duktig.

Den godaste fyra ostar-pizzan på länge.

Stockholm, och hatkärleken till stadens tempo och alla både fina och fula sidor av den.

Och slutligen, att få komma hem igen.

 

Hur har din helg sett ut? Har du också varit med om något fint så får du gärna dela med dig i en kommentar!

En halvdag i Stockholm i Oktober (katter, Söder & Medelhavsmuséet)

I oktober hade vi en träff med Monthly Makers-gänget, och jag åkte upp till Stockholm över natten. Allt det som hände första dagen med gänget har jag skrivit om på gamla bloggen här och här, men nu är vi alltså på dag två.

Jag vaknade upp hos Alicia, och vi åt frukost tillsammans. Jag packade väskan och passade på att fotografera katt-monstren en snabbis innan vi skulle skiljas åt.

Jag skulle ut på stan och hinna med lite kul grejer, och Alicia skulle jobba. Jag tog min väska och avböjde erbjudandet om ett paraply och begav mig av mot Söder.

Vandrade genom fina kvarter på väg till tunnelbanan, och tänkte att Stockholm är minsann fint även i regnväder. Och ångrade en hel del att jag hade avböjt det där paraplyet också, men det var liksom lite för sent för det där och då.

Sen tog jag i alla fall tunnelbanan! Dagen innan hade jag köpt ett 24-timmarskort, så jag kunde resa lite fritt, vilket är smidigt. Dumt nog glömde jag det jag redan hade hemma, så nu har jag två, hehe.

Jag hade siktat in mig på butiken Material för att titta efter lite kul grejer, men eftersom jag kom dit innan öppningstid ställde jag mig och tittade i telefonen efter något bra ställe att äta tidig lunch på. Jag hittade hit! Till Blå Lotus.

Efter att glasögonen blivit skarpa efter imman bestämde jag mig för en toast, och satte mig ensam vid det enda lediga bordet vid ena väggen. Och in kom den här! Riktigt god, och himla häftigt att detta var en enda skiva bröd?! Var mycket fascinerad och nöjd med mitt val av lunchmat i alla fall.

Plus att lokalen är fin! Här är dock väldigt litet, men det är sånt man kan leva med. Mysigt är det, och i Stockholmsmått mätt tycker jag det var relativt prisvärt. Kanske inte billigt, men definitivt inte dyrt heller liksom.

Sen gick jag tillbaka hit! Tittade runt lite, handlade några smågrejer (typ smala kopparrör, två bokstäver i papp och pipetter till akvarell-målandet) och så gick jag vidare! Jag hade sikte på en specifik plats som jag gillar att besöka när jag är i Stockholm, och jag hade gångavstånd, så jag började promenera. Och ångrade återigen att jag nekat paraplyerbjudandet för det regnade nästan vågrätt den här dagen.

Hit hade jag tänkt gå i alla fall! Men när jag kom ner såg jag kön. Tyvärr gjorde jag inte det redan här uppifrån, för då hade jag sparat i alla fall en kvart eller tjugo minuter i det där jäkla vädret… Man ser till och med alla paraplyerna där i ena hörnet…

Så jag gav upp, och letade mig fram till tunnelbanan för att ta mig till centralen. Jag hade inte riktigt gett upp, men jag behövde leta upp en toalett, och hamnade där. På toaletten värmde jag mig lite, och sökte på telefonen över närmsta buss till ett annat museum som jag velat återbesöka ett tag…

…. Medelhavsmuséet! Här har jag varit ett par gånger tidigare, men senast var jag kanske 14 och sådär lagom intresserad. På Medelhavsmuséet finns nämligen mest statyer, och sist jag skulle in där renoverade de dessutom typ hela muséet.

Men den här gången var det alltså ett perfekt mål för dagen! Jag tittade på pelare med vackra, sirliga mönster av vinrankor…

… och på gubbar som såg minst sagt missnöjda ut.

Och på korghantverk och blå små figurer i mängder.

Och en hel del tittade jag uppåt på taket, för det är så vackert!! Kanske att man kan gå dit oavsett intresse bara för att titta på den vackra arkitekturen alltså.

Sen tittade jag på skelett (och mumier!), och lite extra mycket på den enorma samlingen figurer som jag inte riktigt läste på vad de hade haft för syfte… Kanske grav-figurer? Jag lyssnade mest på en äldre man som berättade fina grejer för sitt barnbarn i stället, för det tyckte jag var fint.

Lite kvinnor finns det också! Som hon där uppe som tros ha haft en pilbåge, och den här här på bilden ovan som finns på övervåningen i en monter. Där finns ett café där uppe också där pappa brukade sitta när han pluggade i Stockholm. Där fanns billigt kaffe med påtår och god baklava brukar han säga varje gång vi pratar om det. Nu fikade jag inte den här gången, så jag kan varken bekräfta eller dementera detta påstående.

Har jag nämnt att arkitekturen på Medelhavsmuséet är makalös!? Men jag pausade lite på en bänk i alla fall, och fotograferade arkitektur och en fin, mönstrad… eh… fönster-grej? Alltså, jag vet inte. Men jag gillade den i alla fall!

När jag var klar på Medelhavsmuséet så tog jag mig tillbaka till centralen, fast till fots (för jag hittade inte bussarna och sen kom de inte när jag väl hittat en, så jag gick bara helt enkelt). Så jag kom fram till centralen samtidigt som bussen jag siktat på ändå, och så skyndade jag mig. Fick panik för att jag inte hittade till spåret, frågade och så var det en skylt jag missat… Så jag köpte en tidning och lite mat på Pressbyrån och skyndade mig till spåret. Väntade fem minuter och hittade rätt plats och så var vi på väg tillbaka till Malmö igen!

Och Stockholm var höstfärgat och grått på samma gång, och ganska så fint. Fast här stod vi still en stund och så körde vi en annan väg ut. Men mer vet jag inte riktigt, för jag hängde inte riktigt med på var vi var från början.

Och det var den resan! En fin övernattning i Stockholm, och i mars bär det av igen! Men den här gången har jag förhoppningsvis tågsällskap, och så hänger vi i Monthly Makers-gänget två dagar i stället för bara en eftermiddag! Superroligt, och det ska bli så skönt att få komma bort lite. Komma bort, bli inspirerad och pepp på nya idéer och lite extra inför detta året som kommer!

 

English:

// A trip to Stockholm, the second day. The first day is available to read in Swedish here and here. This day was waking up at Alicia’s place, eating breakfast and having a day in town. Went to Söder, ate lunch at Blå Lotus and shopped some materials at the shop Material. Didn’t go to the Fotografiska museum due to the long line, but ended up av Medelhavsmuséet instead and watched the old statues and nice art, before I went home to Malmö by train.

Fotografering i Lunds Botaniska Trädgård med Emilia

Några dagar innan jag skulle släppa den här bloggen så släpade jag med mig en ny fantastisk vän till Lunds Botaniska Trädgård för att hämningslöst utnyttja hennes kunskaper i fotografering och umgås på samma gång.

Den här fantastiska nya vännen var alltså Emilia, som rubriken antyder, och hon skulle med andra ord hjälpa mig att fotografera header och profilbild! Eftersom jag hatar att vara med på bild (men jobbar på det) så tänkte jag att det kunde vara kul att ha med någon som inte bara vet vad hon gör utan som även är kul att hänga med!

Vi tänkte enbart vara i växthuset mitt i Botan, vilket många kanske vet är en av mina bästa platser. Växthus i allmänhet faktiskt.

Efter en stund insåg vi dock att vi både hade för mycket kläder och för mycket packning, så vi stoppade in dem i ett skåp i hallen och gick tillbaka in i värmen för att vänja objektiv och glasögon vid värmen innanför glasväggarna. Den här kaktusen/succulenten/knäppa växten vill jag för övrigt försöka måla någon gång!

Och den här fina hade nån sorts knopp! Potentiellt en blivande blomma? MvH hobbyväxtvetaren.

Den här var också fin, apropå absolut ingenting.

Emilia är ett sånt jäkla proffs, för övrigt. Inte nog med att hon verkligen anstränger sig för att allt ska bli så bra som möjligt, hon har också extremt bra utrustning för detta.

Och på många sätt har hon ett helt annat öga för foto än jag har. Eller så är det kanske bara olika stilar, who knows. Grymt bra är hon i vilket fall!

Det här är dock en av de bästa bilderna jag tagit på länge. Vet inte varför jag är så nöjd med den, men jag tycker verkligen, verkligen om just den här bilden.

Jag plockade mest upp kameran mellan varven av bilder som togs på mig, och för att fånga sånt jag älskar att titta på i efterhand – som djungelväxter i enormt format. Som växter man kan ha hemma fast i enormt format, liksom.

När vi behövde pausa och fjanta lite och prata om annat så hittade vi det här enorma bladet! Troooor det var en Alocasia, i alla fall hette den också typ Giganteum eller nåt med Gigant i början i alla fall. Enorm.

Och tittade på gulliga fåglar! Det finns nämligen vaktlar i Lunds Botaniska. De är dock skygga och svårartade med halvkassa objektiv.

Men den här babeiga lyckades tror jag! Måttligt avis på fullformatskameran i hennes hand alltså. Årets mål = ha råd med en fullformatskamera.

Och seeeeen…. tappade jag min kamera i golvet. Så objektivet jag brukar använda, mitt äldsta, gick i två delar. Verkligen två delar. Inget ser ut att ha gått av, men det är inte ett objektiv längre. Här ser vi Emilia koncentrerat titta på om det kanske går att sätta ihop igen själv.

Vi får se! Jag tänkte ta det till nån fotobutik och kolla om de tror att det går och vad det skulle kosta. Annars investerar jag bara i en senare variant av samma objektiv (det är det klassiska blogg-objektivet på 50 mm f/1.8 som typ alla hade 2010).

Sen fotade vi lite mer, och så kände vi oss klara och sugna på lunch. Så vi gick till Grafitti, där jag inte varit innan, och så åt vi helt enkelt! Pratade, hängde i nån timme till, och sen skildes vi åt varsitt håll och åkte hemåt!

En fantastisk dag i Lunds Botaniska Trädgård, med bra utfall i form av magiska bilder och gött häng, helt enkelt! Något man definitivt borde göra oftare.