juli 2017

Hej gänget!

Nu blir det liveblogg igen, kul va?! Jag har inte riktigt insett hur länge sen jag skrev här på bloggen, två hela veckor nästan? Tiden bara flög förbi, och sommaren tog vid. Nu har Eric semester, och vi har pausat några dagar i Falkenberg. Och vet ni? Jag har inte plockat upp kameran en enda gång sen vi kom hit, och det är så skönt. Jag har visserligen fotograferat lite med telefonen, men just kameran har jag lämnat i väskan. Avslappning at its best säger jag!

Här i Falkenberg har vi mest hängt i uterummet, ätit löjligt god mat, och spelat spel. Faktiskt så har jag inte gjort så mycket, samtidigt som det känns som att hela dagarna är fyllda av aktiviteter. Varken datorn eller kameran har jag rört förrän idag, och telefonen är det enda som hängt med när vi åkt någonstans. Till och med den har i timmar legat uppe på rummet utan att jag rört den. Och jag känner mig lugnare än på länge.

Det är konstigt det där med hur tekniken påverkar en del av oss. Jag har inte tänkt på det förrän det senaste året, hur jag njuter mer ju färre tekniska pryttlar jag har runt mig. Att jag slappnar av mer i det jag gör.

Med det sagt så tror jag ändå inte att jag kommer sluta ha dem runt mig. Jag älskar fotografi som kreativ punkt, och min dator är som en extra arm. Men kanske behöver jag prova att bara använda dem ett visst antal timmar om dagen, lära mig att begränsa mig lite? Något att fundera på! Hur gör ni?

För någon vecka sen när jag var här uppe i Falkenberg själv i några dagar passade jag på att spendera tid för mig själv. Något jag visserligen gör mycket i Malmö också, men som ofta innebär mängder av andra människor eller att sitta ensam i sängen, eftersom det är så mycket folk vart man än rör sig i en såpass stor stad.

Jag tog Röda Faran med mig ner mot stranden, trots att det skulle börja regna inom en timme (läs: halvtimme, jag cyklade sista biten hem i duggregnet), och styrde ner för en av parallellvägarna till stranden där jag nästan aldrig är.

Där såg jag mängder av färgklickar bland det halvtorra, höga gräset, och jag blev sugen på att titta lite närmre på vad det var för något kul som växte där i väggrenen. Så jag fällde ner cykelstödet och flyttade in cykeln på en liten tom plätt med lägre gräs och började rota fram små knippen av blommor. En av varje.

Jag fick med mig åtta av de nio sorterna jag hittade bland gräset, och styrde cykeln tillbaka hem i duggregnet och motvinden. Motvind är det förresten alltid i Falkenberg, det hör liksom till en blåsig kuststad.

När jag kom hem letade jag fram en gammal fältflora i mina föräldrars bokhyllor och försökte artbestämma de jag inte redan kunde. Det visade sig vara lite klurigt minst sagt! Bilderna tog jag innan någon annan kommit hem, och tillsammans med pappa insåg jag sen att jag missat en av åtta, men att jag var nära på den också, bara att just den jag hittade inte fanns med i boken… herregud så komplicerat.

Så med mig hem från väggrenen fick jag ängsnejlika, någon sorts fibbla (jag gissade slåtter-), kråkvicker, äkta johannesört (och inte fyrkantig som var närmst av de i boken), vitklöver, rölleka, kamomill och styvmorsviol. De pressade jag sen mellan sidorna i min Bullet Journal, och nu ska jag påbörja mitt första lilla herbarium. Men först ska jag hitta ett bra album för ändamålet! Självklart ska det sen vara noggrant utskrivet med fyndplats och datum, svenskt namn och latinskt namn. Ska det göras ska det ju göras rätt!

Har ni funderat på det där med teknik och avslappning? Kanske har ni hittat nån hobby som gör att ni kommer ifrån tekniken lite? Jag vill gärna höra era tankar och få tips kring detta!

SparaSpara