Ett ärligt inlägg om hur det är just nu

Det är svårt att påbörja det här inlägget. Framförallt med tanke på hur glad och peppad jag var när jag skrev det förra inlägget. För ska jag vara helt ärlig, så mår jag inte så bra just nu. Faktum är att jag, trots att jag trodde att jag mådde bättre än på väldigt länge, kanske mår betydligt sämre än jag ens var medveten om själv.

Det svåraste att skriva är väl just orden ”jag mår inte bra just nu”. Det går lite upp och ner, helt ärligt. Vissa dagar är jag full av energi och får för mig att göra allt möjligt roligt eller välbehövt. Typ städa ordentligt i köket och verkligen rengöra på djupet. Andra dagar orkar jag ingenting annat än att titta på serier på Netflix, värma matlådor och sitta i soffan och göra ingenting. Men för första gången någonsin har jag gjort något jag nog borde gjort för många år sen. Väldigt många år sen, egentligen.

För jag har ringt vårdcentralen och bett om hjälp. För nu orkar jag inte kämpa ensam längre. Eller ensam, men utan faktisk hjälp från sjukvården. Jag försökte visserligen med en kurator för några år sen, genom skolan, men det passade mig inte alls och hjälpte i princip inte alls. Den här gången har jag fått en tid när jag ska få prata med någon som faktiskt kan det här med psykisk ohälsa. Jag har en chans att få professionell hjälp, och det känns väldigt skönt nu när det är gjort.

För om det är någonting som jag har svårt att göra så är det att be om hjälp, även när jag kanske behöver den. Inte om diverse småsaker kanske, men när det kommer till sånt som är viktigt så är det så jäkla svårt att lämna över till någon annan. Och det är ett typiskt personlighetsdrag som inte hjälper i en sån här situation. Det gör liksom inte ångesten lättare att hantera om man inte ber om hjälp. Eller vad det här nu är. För det är ytterst tveksamt att det ”bara” är ångest. Jag har några gissningar, eller antaganden, baserat på allt möjligt. Familjehistorik, tidigare mående, symptom, ja ni vet. Sånt som kan avgöra mer tydligt hur jag mår, helt enkelt. Och kanske till viss del varför också.

Så vart ville jag komma med det här inlägget? Jag ville faktiskt bara berätta hur det ser ut just nu. Att jag inte mår så bra. Att jag har bett om hjälp, och är på god väg att få den. Och att det förhoppningsvis blir bättre snart med hjälp av den hjälpen. Exakt hur det här påverkar bloggen vet jag inte. Jag har ju inte skrivit något på snart två veckor nu. För att jag helt enkelt inte har haft någon energi. Det känns som att den sakta fylls på igen, men jag lovar ingenting. Det blir som det blir, helt enkelt. Skolan fortsätter snart med praktik, och då har jag ändå mindre att blogga om och få timmar att ta bilder på (om några alls). Så bloggen kanske hamnar i lä några veckor oavsett.

Det jag hoppas mest på är i alla fall att kanske få må bättre snart. Bra vet jag aldrig om det blir, man kan alltid hoppas, men bättre kan det åtminstone bli. Mycket bättre, till och med. Jag lovar att i alla fall hålla er uppdaterade på den fronten.

Nu ska jag avsluta detta. Hur man nu gör det. Och gå ut i köket och steka på ingredienserna till pyttitpannan som jag hackade innan. För snart kommer Eric hem från träningen, och oj vad jag är hungrig nu. Ska äta en köttbulle medan jag väntar, tror jag. Tills nästa gång: ha det fint. Ta hand om er. Så lovar jag att ta hand om mig också. Kram!

En höstig fotografering och några uppdateringar på bloggen

Godmorgon hörni! Nu livebloggar jag från sängen såhär klockan sex på morgonen. Larmet ringde vid fem, och Eric petade på mig strax därefter innan han åkte till jobbet. Jag tänkte kika in och säga hej, och prata lite om bloggen. Som jag har uppdaterat med diverse nya grejer! Framförallt tror jag att det kommer synas tydligt att här finns lite nya bilder. Det är för att jag och Eric var ute och tog en massa igår! Hela 350 nya bilder fanns i kameran när vi kom hem, och jag spenderade kvällen vid datorn för att förbereda min nya header och profilbild!

Jag är egentligen inte så förtjust i att vara med på bild, jag står ju oftast bakom kameran. Men ibland behövs det, såklart! Och jag jobbar på det, men fy vad svårt det kan vara. Då är det tur att jag har Eric, för så obekväm som jag är framför kameran, känner han sig ofta bakom den. Och framför för den delen, kamera är verkligen inte hans grej. Även fast han blir riktigt fin på bild när han inte blinkar, hehe.

Men nog om Eric och hans obekvämhet i att fotografera! Jag tog på mig min uråldriga basker som jag köpte i London, min bästa kjol som jag sydde i somras, och en halvpolo som jag älskar. Svängde på läppstiftet, gjorde jag också. Och vi gick ut i solen! Solen, solen, solen. Lite gick den i moln från och till, men allra mest lyste den. Baskern kliade, som den gör, och jag var barbent för att inte svettas ihjäl med både basker och jacka.

Jag hade nämligen insett att bilden i min förra header (som Emilia Westerström tagit) snart var tre år gammal. Hehe. Det kändes lite fel, även om den var fin. För jag har ju, förutom att ha åldrats tre år, också bytt glasögon sen dess?! Så det var dags för en ny. Även profilbilden jag använt mig av är över ett år gammal, och jag kände verkligen att jag ville ha allt uppdaterat.

Sagt och gjort! Jag visste precis vart jag ville. På kyrkogården finns nämligen ett mausoleum, och på det växer det enorma mängder… Rådhusvin? Tror jag att det heter. De blir sådär vackert röda på hösten, och det tyckte jag skulle bli en bra bakgrund för bilderna. När vi kom dit låg solen perfekt på, bakom några disiga moln, och vi satte igång. Lite obekväma båda två, men till slut släppte det helt och vi stod mest och skrattade tillsammans.

Så det jag ville säga var väl mest det här: jag har gjort lite uppdateringar på bloggen! Headern och profilbilden syns tydligt. Men jag har även skrivit en ny liten text under profilbilden. Om mig-sidan har också fått sig en genomgång, och är nu uppdaterad. Älskar att jag snart fyller 26, och att där fortfarande stod att jag är 24. Bra att man håller sig uppdaterad, osv.

Och det var det hele! Har ni inte riktigt koll på hur jag ser ut, så är väl detta också ett väldigt bra tillfälle att säga hej! Det här är jag. Kameraskygg med lätt till skratt. Och roliga miner. Jag hoppas ni ska tycka att uppdateringarna känns lika bra som jag tycker. Kram på er!

Min keramik från kursen i augusti!

ÄNTLIGEN! Som några av er väntat. På min keramik, och att få se vad sjutton jag gjorde på den här kursen i början av augusti. Nu är det äntligen dags att få se alltihop! Två saker kommer få sina egna inlägg, men här är nio saker jag drejade, kavlade och tummade på kursen i slutet av sommaren!

Det här är en av mina favoriter! Jag tog med ett blad från min Ficus Audrey (som inte mår så bra), och kavlade in det i porslinslera. Och det blev så fint! Det är tyvärr väldigt litet, men jag älskar glasyren och formen.

Jag kavlade också två glasunderlägg i porslinslera, och rullade sen på mönstret med en… stämpelrulle? Eller vad jag ska kalla den. Glasyren blev dock inte en favorit, så jag vet att jag inte ska använda den på porslinsleran igen.

Det här är kanske den mest underliga saken jag skapade. Jag har sett såna här lite här och var, och de är väl från början gjorda för att lägga typ ätpinnar på. Men de jag har sett har också använts för penslar! Så jag tänkte att det kan jag ju göra, när jag ändå fick lite porslinslera över. Den är glaserad i transparent glasyr, och det blev riktigt fint. Dock är den lite skev, så vi får se om den fungerar.

Försökte mig också på att dreja en liten ringkon, och det gick ju faktiskt ganska bra! Tyvärr blev glasyren inte alls som jag förväntade mig. Det är samma som på skålen jag visat på instagram, och den skulle egentligen vara turkost grönblå i en ljusare nyans som var JÄTTEFIN på proverna. Men något blev väldigt fel, och det jag glaserade i den glasyren blev alltså brunt. Och jag hatar brun keramik. Så… Kanske vågar jag testa med den glasyren igen, men det är väldigt tveksamt.

Sen drejade jag också en till skål! Men jag gick igenom med tummen på ett ställe, så den blev ganska mycket mindre än planerat. Sen karvade jag bara enkla streck i den i två rader, och jag gillar den! Den är väldigt liten, och kanten är jätteskev, men den är charmig. Tänker att man kan ha dipp i den, till exempel.

Sen drejade jag också den här krukan, haha! När jag skulle höja sidorna på själva… skålen? Så började den vobbla och gick av. Så jag gick skära av den också, och sen blev den pytteliten och jätteskev! Men någonting ska jag plantera i den. Jag vet bara inte riktigt vad? Vi får väl se, men jag tycker den är lite gullig ändå! Dränering har den också. Jag har tänkt göra en till sån här, när jag går nästa kurs.

Det här är definitivt en favorit! På kursen fanns flera stora snäckor att använda som former. Så en av dem tryckte jag lera runt och gjorde en lite skål av! Först en gång, som inte gick att ta av, och sen fick jag tipset att använda potatismjöl mellan, och det blev jättebra! Älskar prickarna från lavaleran, och här tycker jag glasyren passar perfekt! (Det är samma som på glasunderläggen nämligen)

Sist, men inte minst, mitt bästa drejade föremål! En garnskål! Som håller garnet… hyfsat bra, ändå? Men som med typ allt jag gjorde, så har den några nackdelar. Bland annat blev glasyren inte så tjock (den var väldigt svår att blanda runt i, tror att jag och en av de jag gick kursen med stod i säkert 10 minuter och då var den ändå sådär), så den är lite skrovlig här och var. Men väldigt fin, och fungerar tillräckligt bra just nu!

Och det var alltihop, eller ja, nästan då. De två sista sakerna jag gjorde kommer att få egna inlägg, förhoppningsvis nu under veckan. Och så har jag något kul att berätta! För jag ska nämligen gå en kurs till!! Ett par helger i november har vi lyckats få till, med glasering andra advent. Så då ska jag göra lite annat som jag vill testa, och se om jag kan dreja lite bättre den här gången, hehe. Jag har också lärt mig några saker från den första, som jag vill se till att göra eller undvika till nästa gång. Tänkte att jag kunde dela med mig, ifall någon annan också är nybörjare och sugen på en kurs!

» Se till att mjuka upp alla vassa kanter! Det är flera av mina saker som har små ställen där det är vasst, och det är inte så kul att råka skära sig på något. Keramik blir liksom hårdare än man tänker sig när man sitter med den mjuka leran.

» Planera i förväg vad jag vill göra. Jag hade med mig några idéer, men det mesta kom på plats för att jag blev så överväldigad och osäker. Och för att jag inte trodde att vi kunde dreja. Men en plan för vad jag vill göra och hur jag vill att det ska se ut gör att jag slipper komma hem med saker jag ångrar i efterhand (host, ringkonen, host)

» Gör mer research, och fråga läraren fler frågor! Framförallt när det kommer till glaseringen. Men också bara i allmänhet. Research och idéer kan bli kunskap, och kunskap är aldrig fel!

» Välja glasyrer som jag vet att jag kommer gilla. Åh, det är så viktigt. Tyvärr var den vita glansiga slut när vi glaserade, så alla mina planer fick ändras. Men till nästa gång ska jag hålla mig till vitt och blått. Som jag vet att jag gillar. (Och kanske den här gröna på lövfatet, så fin glasyr!)

Och det var allt för detta inlägget! De två sista sakerna jag gjorde kommer inom kort, de har båda blivit invigda, och är de två sakerna jag planerade mest för innan jag kom till kursen. Mycket uppskattade av både mig och Eric. Nu ska jag byta om från underställströjan till riktiga kläder och bege mig ut på loppisrunda! Håll tummarna för att jag hittar ett sängbord!

En dag i Helsingborg med pappa

Före en vecka sen satte jag mig på ett pågatåg fullt med människor med siktet på Helsingborg! Där skulle jag möta upp min käre far för lunch och lite kultur. Han hade åkt ner tidigt på morgonen för att gå en runda på Scifi-mässan, men eftersom jag inte var sugen på det så åkte jag in lite senare. Vi möttes upp utanför Knutpunkten och promenerade genom stan bort till Mariakyrkan och vår lunchdestination!

olsons skafferi i Helsingborg

Precis brevid kyrkan (som tyvärr är under renovering och därför täckt i något grönt skyddsmaterial) ligger Olsons Skafferi! Där hade ingen av oss varit innan, men pappa hade fått tips av en kvinna på tåget hem från bokmässan. De hade en uteservering under träden precis vid kyrkan, och några platser precis utanför dörren. Så vi beställde och gick och satte oss utomhus!

Här, under infravärmen, satt vi i den annars lite kyliga luften och åt lite god sallad från deras utmärkta salladsbord, tills maten kom. Och vilken mat sen!

Pappa beställde in någon sorts polsk korv, med potatismos med skinka i och hans favorit – surkål. Jag har alltid tyckt att det är lite läskigt, och har aldrig velat smaka. Men oj! Så gott det faktiskt var. Hemgjord på plats var den också. Till drack han en annan Helsingborgs-skapelse, i form av äppelmust från Rescued. Ni vet de där som tar till vara på falläpplen och annat som skulle kasseras? Svinbra koncept. Och älskar att de kommer i små glasflaskor också!

Själv beställde jag in pasta! Såklart. Älskar pasta, det är livets bästa mat. Den här var otroligt god, dessutom. Massvis med trattkantareller och skinka och så himla god sås! Och dessutom fick man en hel liten skål med parmesan till. Och parmesan är också livet, så jag blev såklart jätteglad! Tack till pappa också för bilden på mig när jag strör parmesan över maten, som jag kanske eller kanske inte bad honom ta, hehe.

När vi kände oss mätta och nöjda tog vi en promenad vidare bort längs små gator med siktet ungefär inställt på Dunkers Kulturhus och lilla hamnen! Kajen? Äsch, där finns vatten och båtar. Vi passerade förutom charmiga butiker, även Kärnan! Och alla trapporna upp till Kärnan. Men dit skulle vi alltså inte, det fick bli en annan gång. Dunkers var målet, och dit skulle vi!

Precis utanför Dunkers, på baksidan ut mot havet, finns det här stället. Ekobryggan, heter den tydligen. Jag ville visa pappa, efter att själv ha blivit visad detta underliga ställe. Ingen av oss kunde klura ut hur det fungerar, men pappa försökte som ni kan se på bilden. Det blir någon sorts eko-effekt när man står vänd in mot land och pratar, men bara om man står mitt i cirkeln och bara in mot land. Mycket underligt och väldigt fascinerande! En liten kul upplevelse, om man ändå har vägarna förbi.

Och det hade vi ju! För precis brevid Ekobryggan ligger Dunkers Kulturhus. Vi valde att gå runt till framsidan och gå in den vägen, och det tycker jag var tur, för där fanns skulpturer utanför som var kul!

Flera kaniner, exakt likadana fast ståendes och liggandes i olika positioner. Jättekonstig konst, men också gulligt med kaniner?! Kanske? Den här stod i alla fall perfekt riktad mot ingången, och sånt gillar jag. Fototillfällen, ni vet.

Pappa betalade inträde, och vi började med den lilla satir-utställningen på bottenplan. Det är Max Gustafson som skapat den tillsammans med Dunkers, och den är riktigt bra! Här är delar av några av väggmålningarna som finns runt omkring i rummet.

Och förutom själva serie-striparna som satt på väggarna och väggmålningarna, låg där också massor av skräp framför en vägg, komplett med ett skelett över en kundvagn! Satir och samhällskritik, alltså. Mycket bra utställning. Den är dessutom gratis, om man har vägarna förbi men inte råd att se de andra utställningarna!

Vi gick vidare in till utställningen om Helsingborgs historia, som hade fokus på gränser. Där fanns historia från tidig medeltid och fram till nutid, och det är en väldigt intressant utställning! Däremot blev den lite mycket att ta in för både mig och pappa, så vi tog en fikapaus mitt i alltihop innan vi gick in igen.

Några kul detaljer är att våra trappor tydligen finns i Helsingborg! Ska leta reda på dem nästa gång jag är där. Och så texten på den här skylten. Ur Katekesen från 1837. Stor skillnad på kvinnosynen från då till nu alltså. Och tur är väl det!

Cafét på Dunkers är väl inte jättespännande, men de får ett stort plus för en sak i alla fall! De har en väldigt bra och tydlig skylt för allergiker. Tur för pappa, för den här gången tog han den sista biten äggfri morotskaka! Och den var väldigt god. Mitt eget fika var varken lika spännande att fota eller att äta, hehe. Men morotskakan! Rekommenderar!

Och så var det dags att ta oss an den tredje och sista utställningen. Som faktiskt tar slut om en vecka. Den heter The Thin Line, och innehåller fantastiska foton på utrotningshotade djur. Några bilder från telefonen kan man se här. Mycket vacker utställning, också i samarbete med Dunkers som producerat den.

Också mycket svår att fånga på bild. Allra mest tog jag kort på pappa framför konsten. Kan starta en liten samling snart, med folk jag känner framför konst. Hehe.

Sen var det dock dags att börja röra sig hemåt. Pappa hade varit uppe sen tidigt och jag ville hem till Eric som lagade mat. Så vi promenerade en kort bit ut till havet och sen tillbaka till Knutpunkten för att ta varsitt tåg som gick med en minuts mellanrum. Och det var den fina dagen i Helsingborg! Tipsar varmt om både restaurang, Ekobryggan och Dunkers Kulturhus. Framförallt gillade jag satir-utställningen. Klockren och som sagt gratis. Har ni vägarna förbi Helsingborg tycker jag ni ska kika in där!

Vecka 40 ur telefonen

Det här inlägget kommer väl upp någon dag senare än jag hade tänkt mig, men nu är det här! Förra veckan ur telefonen. Ett av de inlägg jag numera ser fram emot att skriva mest på hela veckan. Och det enda som återkommer, hehe. Men såhär såg alltså förra veckan ut:

Vi börjar väl i början av helgen, tycker jag. När jag åkte med pappa till Helsingborg! Eller mötte upp honom halvvägs, kanske man ska säga, eftersom han åkte från Falkenberg. Så jag mötte upp pappa i Helsingborg, och vi gjorde en del fint.

Som att gå på Dunkers! Där hade ingen av oss egentligen varit förut. Om man räknar bort min workshop där för några år sen. Men den eh… behöver vi inte prata om. Är det ens någon som minns den? Grejen är alltså att det inte kom någon, inte ens de som var anmälda, lol. Så där satt jag och broderade i ensamhet, hehe. Med de som jobbade såklart, och det var väl trevligt det med!

Men det är bättre att ha en positiv känsla av Dunkers, och det har jag nu. Väldigt bra utställningar! Den till vänster är en om Helsingborgs historia och gränser. Den till höger är en utställning med Max Gustavsson som är satirtecknare. Superbra båda två, även om den om Helsingborgs historia innehöll så mycket att jag blev lite trött efter ett tag.

Och så åt vi lunch, såklart! På Olsons Skafferi, som var väldigt trevligt. Och tittade på den tredje utställningen på Dunkers just nu, en som visar fantastiska fotografier på utrotningshotade djur. Som den här leoparden som är så otroligt vacker.

Annars då? Jo, men jag har bland annat köpt ett par bullar på det här konditoriet, som ligger på Regementsgatan. Jättegoda! Och snygga, även om jag inte tog bild på dem. Ser ut som åttor. Och så har jag bläddrat lite mer i min samling med jultidningar. Satt in fler lappar där jag hittar något jag tycker är fint och så, ni vet.

Och så var det kanelbullens dag, så Eric köpte med sig bullar på vägen hem, också mycket goda! Den med kardemumma gillade jag dock bäst. Sen experimenterade Eric lite i köket och bakade. Det blev inte riktigt som planerat, men det smakade i alla fall gott! Och så har jag som sagt börjat skriva morning pages!

Hade ångest inför grejer och drog på mig lite läppstift för att råda bot på humöret, och hade därför selfie-session. Något jag väldigt sällan gör, helt ärligt. En av bilderna hamnade på instagram, men här är två som inte hamnat någonstans innan. Hade så svårt att komma över finnarna, men ja. Det sitter ju såklart i huvudet.

Och så slutar vi alldeles i början, när jag hade en dag full med små ärenden. Som att lämna tillbaka böcker, köpa kurslitteratur och sånt, ni vet. Hoppade av bussen vid Hansa och promenerade längs kanalen. Och vidare genom Slottsparken i en del där jag aldrig gått innan. Där hamnade jag bakom ett gulligt gammalt par som gick och höll varandra i händerna. I solen efter regnet. Väldigt vackert.

Och så stannade jag på några fler ställen på vägen, som på andra sidan kanalen från kyrkogården där solen sken vackert på träden. Och mitt emot biblioteket där jag tyckte att löven som låg i vattenpölen vid vägkanten såg så fina ut.

Slutligen köpte jag mina böcker, promenerade en kort bit på Regementsgatan tillsammans med en tant efter att vi båda reagerat på en hund som hoppade lika högt som våra huvuden. Vi gick så långt att hon glömde av att hon skulle in en bit bakåt, och så tittade jag in i en garnbutik en sväng innan jag tog bussen tillbaka hemåt. Mycket rimligt att jag lyckas bli bekant med små tanter sådär hur som helst.

Och det var den veckan ur telefonen! Mest från stunder som utmärkte sig, men också från lite mer vardagliga stunder och sånt som var fint. Nu hoppas jag att ni har en fin fin vecka 41, så ska jag återgå till min hemtenta!

Morning pages och hur de hjälper mig fokusera

För några år sen fick jag höra om något som kallas för Morning pages. Man skriver tre A4-sidor för hand varje morgon, och tanken är att detta tömmer hjärnan på allt som är jobbigt, oroligt eller på andra sätt tar upp energi från det som är viktigt. Framförallt är det många kreativa personer som använder sig av morning pages för att boosta sin kreativitet och få ur sig allting som kan hjälpa eller stjälpa deras skapande.

Så jag försökte göra det, varje morgon. Skrev och skrev och skrev gjorde jag. Men det tog sån tid, och jag kände inte då att jag riktigt förstod varför det var bra. Jag kände liksom ingen skillnad från innan jag hade börjat skriva. Ingen påverkan. Nu inser jag att det var av två anledningar. Den första är att jag helt enkelt inte har såpass mycket tid att jag kan skriva tre A4-sidor för hand varje morgon. Det tar mig nästan en och en halv timme, och det är helt enkelt för mycket. Den andra anledningen är att förklaringen av morning pages som jag fick då, var för enkel.

morning pages, moleskine, morgon, frukost

Hur jag har gjort och hur det påverkat mig än så länge

Så inför den här nystarten jag precis påbörjat valde jag att skaffa en A5-bok i stället. Varje morgon (i princip, det har blivit någon kväll också) skriver jag tre sidor i min bok, och jag måste verkligen säga att det redan gör skillnad! Bara de 45 minuter det tar mig att skriva tre A5-sidor (ungefär, beroende på vad jag skriver om) påverkar verkligen mitt fokus. Men framförallt är det skönt att det inte längre tar mig långt över en timme, och det är en av de verkliga skillnaderna.

45 minuter varje morgon gör jättestor skillnad för mitt fokus!

Det som känns allra viktigast dock, utöver min nya skrivbok, är att jag verkligen läst på och funderat kring varför jag tror att just morning pages är något som skulle fungera för mig. Jag har gått med i ett litet community där ett av tre fokus handlar om just morning pages (mer om det lite längre ner), och genom det communityt har jag lärt mig mer kring vad det gör, kring hur man kan göra, och varför det kan hjälpa en att fokusera och göra en mer kreativ.

För min del har jag redan kommit fram till flera klarheter, sorterat igenom massor av känslor och känner efter varje morgonsession hur jag antingen är lugnare eller har massor av energi till att göra saker. Jag blir liksom sugen på att skapa, på att blogga, på att gå ut och fotografera igen. Eller så andas jag ut, eftersom jag har fått skriva av mig om något som känns jobbigt. Ibland en kombination av båda två.

Hur gör man då?

Enkelt förklarat, så är poängen att skriva precis det som ploppar upp i huvudet. Oavsett vad det är. Utan att döma, utan att egentligen fokusera så mycket på det. Om du inte har något att skriva – skriv att du inte har något att skriva! Om du vill skriva två sidor om din ångest inför en syssla, gör det. Hela poängen är att flödesskriva sina tre sidor, och se vad som händer. Ibland är det mer som en dagbok, ibland är det poesi eller en to do-lista. Det som hjärnan vill få ur sig är det som hamnar på pappret, helt enkelt!

För att gå lite djupare, så använder man sina morning pages för att kunna fokusera på det som är viktigt. Många som skriver upptäcker efter ett tag att de återkommer till samma saker. Kanske handlar det om ett irritationsmoment som går att förändra, eller en dröm som man vill men inte vågar satsa på. Är man ärlig i det man skriver så kommer det också att vara ärliga saker man läser.

Något jag tror är viktigt att poängtera är att de här sidorna bara är för din egen skull. De ska inte läsas av någon annan, om du inte själv vill det. Faktum är att Julia Cameron, som skapat idén, rekommenderar att inte läsa igenom sina sidor själv heller. Åtminstone inte på ett par månader som allra minst. Vissa går så långt som att bränna sina sidor efter att de skrivit dem, för att det viktiga är att skriva, inte vad som händer med det du skrivit.

morning pages, moleskine, pennor, skriva, morgon

Och nu då?

Egentligen följer det tre enkla principer. Du skriver tre sidor flödesskrivning för hand, helst i A4-storlek, varje morgon. Du skriver dem för dig själv, och bara för dig själv. Och det spelar ingen roll vad du skriver, utan det viktiga är att du skriver.
Något jag själv har gillat är hur opretentiöst det är. Får du bara ur dig en sida idag? Jaha, men då skriver du en sida och så börjar du på nytt dagen efter. Vill du inte sluta skriva, och skriver åtta sidor idag? Kul! Då börjar du ändå på nytt dagen efter med att försöka få ur dig tre sidor. Det handlar liksom inte om mängden egentligen, utan om att flytta ditt fokus till det som är viktigt. Och att skriva av sig är ett sätt som fungerar väldigt bra för många.

5 snabba tips

Censurera ingenting

Det är ingen annan som ska läsa det du skriver, så se till att vara ärlig mot dig själv även om det känns jobbigt. Även dåliga tankar är tankar, och du kan inte känna efter kring något du inte vågar erkänna att du tycker eller känner. Det är svårt ibland, men övning ger färdighet!

Använd en bra penna!

En bra penna som flyter på bra är guld värd. För mig som ofta trycker väldigt hårt när jag skriver (jo, seriöst, jag har lyckats trycka sönder pennor med plastspets) behöver en penna som ger ifrån sig lika mycket färg när jag trycker som när jag inte trycker. Själv använder jag tuschpennor, men en gelpenna, blyerts eller annat du gillar funkar lika bra. Det enda jag inte rekommenderar är väl bläckpenna, eftersom den tenderar att fastna hela tiden.

Sätt undan tid för dina morning pages

Ja, det låter kanske lite jobbigt. Men se till att du har tid i fred för att skriva. Ingen får störa, och du behöver lugn och ro för att kunna fokusera. Jag skriver när Eric har gått till jobbet, till exempel. På helgerna kan det vara klurigare, men om du bor ihop med någon, be dem att inte störa på ett tag och skriv den stunden.

Skriv på en plats där du trivs

Jag skriver bäst i sängen, eftersom det känns som att jag verkligen precis vaknat oavsett vilken tid det är. Andra skriver bäst vid skrivbordet, köksbordet, i soffan eller utomhus. Hitta en plats där du trivs och där det är lugn och ro.

Strunta i din handstil

Ja, gör det. Även om det kan vara svårt. Men det är ju ingen som ska läsa det. Glöm aldrig det. Det spelar ingen roll hur din handstil ser ut om du efteråt känner dig lugn i hela kroppen eller har kläckt en idé som känns perfekt. Handstilen är minst viktig av allt.

Några avslutande ord

Vill du läsa mer om Morning pages, så har jag lärt mig en hel del genom Julia Cameron som jag förstått det som är skaparen av idén. Hennes sida om morning pages hittas här och innehåller även en Q&A-del som kan vara bra. Men framförallt genom Sara Tasker och ett community på internet som jag är en del av, har jag tagit med mig mycket av informationen i inlägget. Och av min egna erfarenhet, såklart.

Så, berätta för mig! Har ni stött på morning pages förut? Skriver ni kanske rent av egna morning pages redan, eller blev nyfikna på att testa? Kommentera om ni känner att det skulle kunna vara något för er!

Hur gick det med mina 33 sommarplaner?

I början av juni la jag upp ett inlägg med sommarens 33 planer. Sånt jag ville hinna med under sommaren, som kändes viktigt i år. Jag har tänkt i flera veckor nu att sommaren är slut och att jag borde gå igenom vad jag faktiskt hann med!? Så nu är det dags!

Jordgubbsplock med mamma, en årlig tradition!

☀︎ Göra flädersaft, jordgubbssaft, rabarbersaft, någon sorts saft.
Nja, det blev väl inte så mycket av det? Jag var med och plockade jordgubbarna som blev årets saft, så ett halvt ja kanske?

☀︎ Bada på Skrea Strand
Check på den i alla fall! Så ofta jag kunde när vattnet var tillräckligt varmt. Framförallt en hel del kvällsdopp, om än rätt få stranddagar.

☀︎ Gå på babyshower
Jadå! Den blev av, och den var så fin och mysig. Träffade folk jag inte träffat på flera år, träffade nya människor, och hade så trevligt. Och stannade sist av alla och hjälpte till att plocka undan efteråt också.

☀︎ Fika med Malmö-vänner i parker
Nej, det blev inte en enda parkfika i sommar. Men så jobbade de flesta, och jag åkte till Falkenberg nästan varje helg. Oh well, nästa år!

Från Kajsas babyshower!
Från Ester Blenda-utställningen på Skarhults Slott.

☀︎ Läsa mängder av böcker
Vet inte om det blev några mängder direkt. Ett litet gäng, snarare. Bloggade om allt jag läste, bland annat i somras, här.

☀︎ Rensa ur gamla saker i garderober hemma hos mina föräldrar
Check, check, check! Och det tog över en vecka att bli färdig. Nog för att det var mycket saker, men jag trodde nog inte att jag skulle bli klar ändå. Så överväldigande. Har säkert slängt eller skänkt saker jag kommer ångra, men det får visa sig i framtiden.

☀︎ Spela minigolf på Skrea bangolf
Ja! Definitivt. Kompenserade för förra årets missade tillfälle med två tillfällen den här sommaren. Åh, den banan är den bästa jag någonsin spelat på. Lagom svår, rolig, och de byter ut några av banorna ibland så det blir aldrig långtråkigt. Rekommenderar!

☀︎ Äta kvällsmat på Fish & Chips-bussen
Det blev ingen kvällsmat, men vi lyckades trycka in en lunch i alla fall! Och det är inte fy skam det heller.

Det lite pinsamma pryl-berget jag gick igenom i somras.
Burger Inn-burgare, Falkenbergs godaste!

☀︎ Se ett par bra konserter på Malmöfestivalen
Ja! Prick två, faktiskt. Dels Veronica Maggio, som var super, men som mest spelade nyare låtar jag inte hade lika bra koll på. Och så The Sounds. Åh, The Sounds. Mitt allra bästa band, äntligen fick jag se dem på Malmöfestivalen! Missade förra gången de spelade där.

☀︎ Binda en midsommarkrans
Indeed, och i år blev jag riktigt nöjd med den också! Blandade vilda växter och blommor från ängarna i närheten av Erics föräldrar med lite blommor från trädgården, och det blev så fint. Yvigt, men fint!

☀︎ Gå på konstutställning på Flädje gård
Nej, det hanns inte med. Jag hade faktiskt inte ens en tanke på det hela sommaren.

☀︎ Friluftsmåla på stranden i Falkenberg, och i parker i Malmö
Delvis blev det av, för jag målade faktiskt på stranden i Falkenberg ett par gånger i somras. Men jag hade fullt upp med att virka resten av tiden och målade inte alls lika mycket som förra sommaren.

Några av blommorna till min och Erics kransar.
Och jag var såhär glad över att Eric tog bilder på mig, hehe. Eller allra mest så är det här ett bevis på varför jag hellre står BAKOM kameran.

☀︎ Se utställningen om Ester Blenda Nordström på Skarhults slott
Det gjorde vi också! Passade på att ändra planerna till Skarhult när det regnade en dag på semestern när vi egentligen tänkt vara utomhus. Och utställningen var så fin!

☀︎ Lyssna på mängder av sommarprat
Mängder och mängder. Jag började ju projektet att lyssna på allihop, och det var intressant så länge det varade. Men sen var det så många på rad som var ointressanta att jag tröttnade. Så mängder blev det väl inte.

☀︎ Umgås med farmor
Så mycket jag bara kunde! Minst ett par dagar bara vi två, och så lite då och då tillsammans med släkt och familj såklart. Allra mysigast var att sitta och prata i hennes soffa, fika lite och sitta med varsitt handarbete.

☀︎ Fika citronbiskvi på Stålboms och säsongs-bulle på Borgmästargården
Hälften lyckades jag med i alla fall? För de TRE gånger jag var på Stålboms i somras fanns inga citronbiskvier. Men en säsongsbulle på Borgmästargården blev det i alla fall, och den var god!

Farmor vid stranden i somras.
Yatzy med Eric i uterummet, så mysigt!

☀︎ Fynda böcker på loppis
Nej, det blev inte mycket av det. Allra mest för att jag redan hade så mycket att rensa, men också för att jag inte läste så mycket alls.

☀︎ Plocka vildblommor varje dag i en vecka till #onebouquetperday
Jag försökte, lyckades en dag, gav upp.

☀︎ Åka och plocka jordgubbar på självplock
Ja! Done and done!

☀︎ Putsa fönstren hemma i lägenheten
Nej, och det har fortfarande inte hänt. Nu kommer frosten, så det är väl inte dags igen förrän nästa år. Får leva med skitiga rutor ett tag till.

Säsongsbulle med blåbär och vaniljkräm, på Borgmästargården i somras.
Lunch på Fish&Chips-bussen!

☀︎ Ta hand om mina växter
Check! Alla överlevde sommaren, fast några palettblad har strukit med efter den. Men annars klarade allting sig bra.

☀︎ Gå på utställning på RIAN Designmuseum i Falkenberg
Nej, det blev inte av i år. Ska se om jag lyckas gå inom om vi åker upp till julskyltningen vid första advent!

☀︎ Sy klart fruktpåsarna i spetstyg
Nej, det projektet glömde jag också bort. Synd, för de hade varit bra att ha. Oh well, får sätta igång nu i stället!

☀︎ Handla frukt på torget
Ja, minst ett par gånger i månaden. Men inte lika mycket som tidigare år, eftersom jag inte var i Malmö lika mycket.

☀︎ Utforska Malmö lite till
Tvek på den, men så var jag som sagt inte så mycket i Malmö alls.

The Sounds på Malmöfestivalen <3
Lite friluftsmålning nere vid havet en dag i juli.

☀︎ Spela Yatzy med Erics familj på altanen
Inte på altanen, men vi spelade ett par omgångar inomhus! Och jag spelade med Eric i uterummet flera gånger. Älskar Yatzy.

☀︎ Hänga halva dagar på stranden
Det blev en halv dag, och sen var vi så brända att vi knappt vågade vara ute mer. Så nja, på den.

☀︎ Hitta ett par sandaler som det går att gå långt i
Nej, jag struntade i den här punkten helt och hållet. Fotriktiga sandaler får bli till nästa år.

☀︎ Hälsa på Erics kusiner i Eslöv
Tyvärr hann vi inte med det, för den helgen vi hade möjlighet att åka dit var de bortresta. Men det blir en annan gång i stället.

Eric på utflykt vid Forsakar.
Kajsa några dagar efter födseln, med världens finaste bebis i famnen <3

☀︎ Träffa Kajsas bebis
JA! Och mer än en gång, såklart. Åkte till och med upp en extra gång för att hinna umgås så mycket som möjligt innan sommarkorten gick ut.

☀︎ Semestra med Eric i både Skåne och Halland
Såklart! Eric hade två veckors semester, och vi gjorde det mesta av dem. Skåne-inläggen är på uppgång här på bloggen, men Hallands-delarna blir inte lika många eftersom vi mest umgicks med folk och gjorde saker där kameran inte riktigt funkade att ha med sig.

☀︎ Äta burgare på Burger Inn
Ja, en gång hann vi med i alla fall! Nu har de stängt igen för att flytta tillbaka till sin gamla plats, om än i ett nybyggt hus. Alltid lika gott, oavsett lokal!

☀︎ Gå på utomhusbio i Falkenberg
Nej, det blev inte av fast jag var hemma. Hade dels ingen att gå med, men var också så uppe i rensandet att jag glömde av det helt.

Och det var den sommarens planer. Tycker ändå att jag hann med det mesta, eller prioriterade vad som var viktigast i alla fall! För den här sommaren har nog varit den bästa på länge. Kanske den bästa sen vi flyttade till Malmö, rent ut sagt. Riktigt, riktigt fin, i vilket fall som helst. Hoppas på att upprepa några upplevelser redan nästa år igen!

Ett avslut och en början

Jag vet inte alls hur jag ska formulera mig egentligen, men here goes. Jag avslutar mitt 100-dagars-projekt. Några av er har frågat, och fler har säkert märkt att jag inte uppdaterat på ett par dagar. Och jag vet inte riktigt vad som hände exakt, men jag har funderat på om det känns rätt nu i ett par veckor. Jag lovade mig själv när jag startade det att det skulle avslutas efter 100 dagar. Men helt ärligt så känns det fel att dra ut på det längre. Jag ska försöka förklara så gott jag kan.

Det känns nämligen inte roligt längre. Alls. Att blogga varje dag känns mest som ett tvång. Och jag är helt ärligt inte särskilt bra på saker som känns som tvång eller måsten. Framförallt när det handlar om någonting jag tagit på mig helt själv och inte behöver göra för någon annan. En deadline gör åtminstone att jag behöver sätta igång at some point.

Men framförallt känns det inte bra att skriva en massa inlägg som inte känns bra i magen, när det inte är jag som ska läsa dem. Det är ju faktiskt ni. Som klickar er in här, vissa av er varje dag, och läser. För om jag inte har lust att producera något intressant eller kul att läsa, hur kul är det för er då?

Jag tror att det är väldigt tydligt när någon som bloggar har tröttnat, och att allting som är lustfyllt syns tydligt utåt. Oavsett det handlar om bilder eller text. Något som har varit kul att producera uppfattas oftare som något roligt att ta emot av andra. Och den här bloggen blev mindre lustfylld för varje inlägg jag tvingade mig själv att skriva.

Med det sagt, så har jag också haft roligt under min utmaning. Stundtals, åtminstone! Flera inlägg har varit roliga att skriva, och jag gillar flera av inläggen jag producerat. Koncept som väckts till liv, och inlägg som har blivit mer frekventa. Vissa inlägg har jag till och med börjat planera för under veckorna, eftersom jag tyckt att det varit kul att skriva dem. Så helt dumt var det inte att utmana sig såhär.

Faktum är att jag kommit fram till flera intressanta saker under tiden jag gjort det. Några som jag redan var medveten om, som känslan av ovilja inför måsten. Men andra, som hur mycket jag värderar att innehållet på bloggen verkligen är bra och representerar mig, var jag inte lika medveten om innan jag började. Jag skrev en gång att allting inte måste vara så perfekt. Och det är sant. Men jag känner också att jag vill hålla någon sorts lägsta nivå som ändå representerar det faktum att jag bloggat i snart 10 år. Som visar på utveckling, på kunskap och förhoppningsvis på att jag vet vad jag gör.

Så det här inlägget får representera avslutet av utmaningen jag skapade för mig själv. Slutet på något som jag inte trodde att jag kunde hålla i såpass länge som jag gjorde. Jag är stolt över att ha klarat mig i över en månad innan jag fick säga stopp. Men det här inlägget blir också en nystart. För utmaningen har satt igång en vilja att producera inlägg igen. Även om varje känsla av ”måste” pausar mig ibland och får mig att producera lite långsammare. Så känns det äntligen roligt att blogga igen. Och det är trots allt det viktigaste.

39/100 – en titt i telefonen: screenshots på senaste tiden

Jag är ju en sån där nyfiken person som gillar att få se vad andra sparar, samlar på och gömmer i sina telefoner. Så det är väl inte mer än rättvist att jag också ska visa upp detsamma från och till?! Därför tänkte jag att jag återigen skulle dela med mig av lite fint, roligt eller användbart som jag sparat på sistone. Sånt jag screenshotat, helt enkelt!

Viktigt från en instagram-favorit om fat shaming. För den som kanske har lite svårt att läsa:

”Sometimes fat shaming is softer. A story about an ’amazing’ weight loss. The praise of thinner attributes. Jaw shaping because gross double chins. And it illustrates how effortlessly we slip in these reminders that fat bodies are less than. And it feels both small and big, like a paper cut, stinging the way hut always does.”

Viktigt, som sagt. Och det är sånt man kanske inte alltid tänker på. Men ont gör det, likväl.

Annat som är lite roligare, men också viktigt att tänka på. Att saker kan förändras till det bättre, trots att något jobbigt händer. Den här bilden är tagen bara några veckor innan vi fick veta att vi var tvungna att lämna den gamla lägenheten. Det var fint där, men den nya lägenheten är bättre på ungefär alla sätt. Eller nästan alla, åtminstone.

Annat jag sparar på är sånt som jag blir sugen på att äta. Som den här bilden på kantarellcrepes!? Jag som inte ens är så förtjust i kantareller. Framförallt inte den typen man köper. Skogsplockade från skogen hemma, stekta till kantarelltoast ett par gånger om året kanske. Men ja. Svampcrepes kanske man borde göra!?

En annan form av mat är den som mest är vacker. Som den här bilden på en skörd från Möllevångstorget. Dubbelt upp, eftersom kontot är uppkallat efter torghandeln på vårt makalösa torg! Och titta bara vilka spännande skatter man kan upptäcka där, framförallt på lördagar!

Den här typen av bilder sparar jag för att fnissa åt i efterhand. Och sånt behöver man ju också! Den första är av typen seriestripp som bara kommer upp på stories. Den här har jag sparat för att den får mig att fnissa varje gång jag läser den, hehe.

Den andra bilden är så slående! Visst är det verkligen otroligt likt Boris Johnson?! Den här typen av humor är verkligen den sortens humor jag tycker är kul. Den och ordvitsar.

Sen sparar jag väl också saker som inspirerar mig. Som vackra löv på ett favoritkonto. Ordnade efter färg, såklart! För det är inte bara jag som älskar en färgsorterad bild, det är ju helt uppenbart.

Det här broderiet är dessutom makalöst! Jag älskar att det är både broderat och målat i samma broderi. Tycker det är spännande att experimentera med olika medier i samma verk, och önskar att jag gjorde det lite mer själv.

Växtfärgning är jag onekligen nyfiken på just nu! Några av er kanske minns mitt egna försök med rödkål för ett par år sen? Men den här färgen man får av kvitten-grenar är ju verkligen jättevacker! Titta bara vilka färgskiftningar det blivit på olika tyger. En annan favorit som visats upp nu i höst är tyg färgat med gullris. Strålande vacker gul färg!

Sist men inte minst. Köpenhamnsromantik. Den delen som man sällan hamnar i som turist, kanske. Just Amager är jag lite extra nyfiken på till nästa resa över sundet. När det nu blir. Jag vet att många andra åker över rätt frekvent, men det är förvånansvärt dyrt faktiskt. Inte något man bara svänger ihop som student.

Och det var allt för denna gången! Jag funderar på att göra detta lite oftare. Är det något ni skulle tycka vara kul? Berätta gärna vad ni skulle vilja se mer av. Skriv en kort kommentar, vettja! Och om ni inte känner för att skriva en kommentar går det fint att skicka ett mejl, eller ett DM på Instagram, om det känns bättre. All input är bra input!

38/100 – vecka 39 genom telefonen

Eftersom jag nu för tiden har så svårt att släpa på kameran överallt, så försöker jag ta desto fler bilder med telefonen. För vad är en blogg utan bilder? Rätt så tråkig, tänker jag. Eller tycker jag. Allra bäst gillar jag ju själv en blogg med riktigt bra bilder. Så därför tänkte jag börja sammanfatta veckorna lite mer ordentligt, i den mån jag kan. Slänga in lite behind-the-scenes, mer riktigt vardagsliv och sånt som kanske blir utrensat från Instagram. Tror och hoppas att det kommer att uppskattas!

Först vill jag börja med slutet av förra veckan. Då testade jag några nya kunskaper och förstärkte tån på mina bästa stickade sockar. Min stoppsvamp som jag köpte för en femma på second hand för ett par år sen har äntligen börjat komma till användning!

Någon gång i början av veckan, kanske tisdag, tittade jag på en av mina favoriter (Minnie Small) på Youtube. Hon hade gjort en video av allt som hon behövde göra som hon skjutit upp eller som är lite småtråkigt. Så jag påbörjade en egen och använde dagen till att kryssa av saker.

En kväll gjorde vi pizza! Perfekt snabbmat. På den hade vi ädelost, mozzarella, skalken från en gammal bit parmesan, soltorkade tomater och skivad rödlök. Och så lite vitlök iblandat i tomatsåsen, blir verkligen supergott!

Och så har jag ju fått hämta min keramik! Det skrev jag ju om här. Och då hintade jag lite med glasyrer, men här är en snabb bild på några andra saker som följde med hem. Det större inlägget med bilder på allting kommer i veckan.

På väg hem från bussen en dag såg jag de här fantastiska löven på ett av husen. Älskar när löven börjar ändra färg såhär och gatan livas upp lite av lite extra färg.

Och så blev jag ju lite julsugen igen! Det skrev jag ju om här. Det innebar att jag började plocka fram hela jul-arsenalen med tidningar jag samlat på mig genom åren. Åh, så sugen jag är på att börja julpyssla!

Jag har börjat bli så sugen på varm choklad igen. Det brukar bli så på hösten, visserligen, men i år har det slagit till rejält. Aldrig dricker jag så mycket mjölk som jag gör när jag är sugen på varm choklad.

Lite vardagsrealism kanske är kul ibland? För såhär ser det väl rätt ofta ut när jag är inne i saker. Hämtar mat och äter den, ställer den åt sidan och bygger ett litet diskberg. Egentligen är det väl rätt normalt, haha. Vem bygger inte diskberg på sitt syskrin då och då?

Och så har jag väl ätit gott också. Och planerat och grejat inför julen, som sagt. Eric bakade muffins i veckan, och vi fikade dem till ett avsnitt RuPaul i onsdags eftermiddag. Jag har lurat in Eric i programmet också, och även fast han inte är förälskad direkt så skrattar han åtminstone med från och till.

En kväll, när vi hade haft besök av Erics äldsta vän, vispade vi ihop en liten gratäng i vår emaljgryta. Så smidigt att laga mat i så få kärl som möjligt, egentligen. Det här är en favorit just nu. Bara att steka kyckling, paprika och bacon. Koka pasta. Och sen blanda ihop allt med ett paket baconost och en skvätt mjölk. Toppa med lite riven ost och in i ugnen runt 10 minuter på ca 200 grader. Det blir jättegott! I veckan ska vi testa att byta ut kycklingen mot fisk, baconosten mot kräftost, och paprikan mot ärtor och se vad vi tycker om den. Förhoppningsvis blir den minst lika god den också!

Och så har jag tagit ett par promenader i det delvis vackra vädret! Delvis, säger jag såklart för att det skiftat rätt rejält. Allting från strålande solsken som gått över i ösregn på minuter. Eller det är så det har känts i alla fall.

Första promenaden innehöll plockande av kastanjer och annat fint som fick följa med hem. Andra promenaden var med Eric i lördags, för att få komma ut lite innan vi skulle påbörja det sista rycket för att städa klart. Inte blev det så, men det var väldigt skönt att ta en promenad.

Såklart har det också gosats i soffan, och jag har tvingat Eric att vara med på en och annan gullig bild med mig. Erkänn att han är gullig!? Världens bästa person, om jag får säga det själv.

Sen har jag ju varit hemma en del i veckan. Bläddrat i tidningar, skapat lite, och såklart läst en del kurslitteratur. Slutet av den här kursen är ganska lugnt fram tills tentan släpps. Förutom läsning har vi väldigt få lektioner. Det är såklart relativt trevligt, men också lite jobbigt att inte ha ett schema att förhålla sig till.

En annan mysig sak vi gjort är att äta ost! Älskar ostkvällar. Faktum är att brickan på bilden är en jag gjort själv. En av de saker jag kommit hem med som jag är allra mest nöjd med. Faktum är att det var en av få saker jag hade planerat att försöka göra när jag påbörjade keramikkursen. Och så blev den också gjord, vilket är så roligt!

Vi brukar köpa tre sorter, och så delar vi allt på hälften. Varsitt paket salta kex på det så brukar kvällen vara jättemysig. Lite cider är aldrig fel till, heller. Den här är från ett musteri vi besökte i somras. Ostarna är Hyby blå, en favorit bland mögelostarna. De andra två kommer från Holland, den ena är en getost och den andra är gjord på en blandning av get-, får-, ko- och buffelmjölk. Väldigt spännande blandning, och en väldigt god ost!

Sist men inte minst, så avslutade jag oktobers Bullet Journal-uppslag i helgen. Den här månaden påbörjar jag en helt ny skrivbok, så det har krävts lite extra tid för att göra klart allting. Men jag får säga att jag är mycket nöjd med hur det blev! Ska visa alltihop i ett inlägg senare i veckan.

Och så ytterligare lite vardagsrealism. Ungefär såhär brukar det se ut när jag påbörjat projekt under en veckas gång, haha. Är verkligen superbra på att plocka fram, men mindre bra på att plocka undan tyvärr. Värst är det när jag påbörjat mer än ett projekt, som här. Väldigt rörigt. Men också ganska kul ändå. Att kunna plocka upp något som ligger i närheten för att fortsätta på det när det känns rätt.

Och det var den här veckan genom telefonen. Tycker det är roligt att ta bilder med telefonen, och hoppas att ni tycker det är roligt att få se dem också!