10 saker just nu

Jag tänker att jag inte vill blogga så ofta, och att det beror på att jag inte är en person som gärna planerar. Eller jo, det är jag, men jag föredrar att gå på känsla. Framförallt när det gäller kreativa saker, och till dessa räknar jag ju bloggen. Min kreativa mittpunkt, kanske? Det är ju här en majoritet av allt jag gör hamnar. Men det betyder också att jag har svårt för att planera och hålla mig till planeringen, för att jag så sällan känner med den när jag väl ska sitta med det jag planerat. Ni förstår säkert varför det ibland kan bli lite av ett problem.

Men det var inte det dagens inlägg skulle handla om, för jag skulle ju lista lite saker. Saker som är just nu. Faktum är att jag skriver detta två på natten, senare än jag varit uppe på… mer än en månad, på grund av praktiken. Här är i alla fall 10 saker just nu-listan.

– Jag hoppas mina 4300-nånting tecken jag skrev ihop i halv panik till en inlämning räcker till för ett godkänt betyg. Jag är inte sugen på att göra om min praktik, och egentligen inte på att komplettera heller. För hur ska man sammanfatta fyra veckors praktik och vad man lärt sig och vad man behöver jobba på på drygt 4000 tecken, eller som det är, runt 600 ord? (Det är mindre än det här inlägget innehåller alltså) Allra minst dagen efter att allt är klart, innan man hunnit smälta alla intryck. Vilken sjuk uppgift ändå.

– Den här förkylningen som hindrar min sömn får gärna gå över fort. Måste komma ihåg att köpa hem alvedon också, för jag kan inte riktigt hantera livet när jag har feber.

– Det är skönt att äntligen ha tid för livet igen! Det var länge sen jag tittade så mycket på Netflix. Ett hett tips om ni gillar humor, spänning och deckare är Miss Fisher’s Murder Mysteries, 3 säsonger med sammanlagt 34 avsnitt! Jag har kommit igenom de 10 första och hoppas just nu på att säsongerna aldrig ska ta slut (fast jag vet att de gör det).

– Snart är det sommar! Årstiden när allt ska hinnas med, känns det som. Jag har ett helt inlägg på det som jag jobbar på, dock. Men det känns lite stressat just nu, allt som ska hinnas med. För hur har man ens råd med både nya kläder och allt man behöver fixa? Ibland är studentlivet inte alls roligt.

– Jag har målat mitt första akvarell-landskap! Jag har inga bra bilder på det än, men jag ska se vad jag kan göra. Så spännande och häftigt att försöka återskapa en bild jag tagit i färg på papper!

– Den här månaden är äntligen över, och det är dags för en ny! April var… hektisk, minst sagt. Det är blandade känslor som snurrar i mig om den här månaden, och jag kan knappt vänta på att få dela med mig av ögonblick jag inte ens har fört över till datorn än! The struggles of en fylld dator och för mycket material, men för lite tid för att ta hand om allt.

– Jag har börjat brodera igen! Något jag har tänkt testa på länge, men som aldrig blivit av. Vi får se hur det blir, helt enkelt. Jag tänkte faktiskt införskaffa mig en penna speciellt för sånt här. En där färgen syns bra, men försvinner om man blöter tyget. Win-win, helt enkelt! För den var inte särskilt dyr heller. Ska bara hinna ut och handla också.

– Jag har fått så fina kommentarer på sistone. TACK till er fina som skrivit dem! Jag har inte haft ork till att svara än, men jag ska ta mig tid nu i början av veckan. Det känns viktigt att svara på ett bra sätt och inte bara skynda genom det. För det är så viktigt för mig att ni får ordentlig respons på det ni kommenterar. Ni är ju viktiga för mig!

– Alla mina växter älskar mig just nu, och jag är så glad! De skjuter nya blad dagligen, och jag har en massa att titta på hela tiden. Jag har inte räknat dem på ett tag, men jag ska se till att göra en liten update om alla nya införskaffningar så fort jag kan och orkar!

– Min hy känns bättre än på länge, efter en lång period av fler finnar än vanligt. Jag tackar mina hudvårdsprodukter för det, och att jag använt dem mer frekvent. Skulle ni vara intresserade av att läsa om sånt? Jag är ju ingen beauty blogger direkt, men jag kan tillräckligt för att ta hand om min egen hud. Vad tror ni? Jag sätter gärna ihop något om ni är nyfikna!

Det var allt för nu. Det känns bra att ha skrivit någon sorts reflekterande liten update av hur det är just nu. För allting känns just nu, och det är… annorlunda. Jag skriver väldigt sällan vad som känns här i bloggen, och det vill jag ändra på. Vi får se vart det leder.

Vad händer i era liv just nu?

Allt måste inte vara så perfekt!

Så är det. Faktiskt, på riktigt. Allt måste inte vara så perfekt. Jag har väl insett det, att det inte är det jag vill med min blogg. Professionellt och personligt, men inte perfekt. Det p-ordet passar helt enkelt inte in här.

Ibland känner jag inte alls för att blogga. Mesta delen av den tiden är för att jag är stressad över om det duger eller inte, om inläggen blir tillräckligt bra. Läser någon? Hur många kommentarer får varje inlägg? Gillar folk det, och gillar de på bloglovin?

Samma sak när jag skapar. Blir det här bra? Kommer det få många likes på instagram? Är det tillräckligt bra för en egen bild, eller räcker det med en story? Vågar jag lägga ut det här på bloggen sen, eller kommer det få noll respons?

Herregud ändå, så mycket krångel det ska vara jämt. Som Kakan brukar säga, Kan en kvinna få leva?

Jag är ganska så trött på att hela tiden ha världens prestationsångest och försöka se till att varje detalj klaffar, för det funkar inte alltid så. Livet klaffar inte alltid. Orken, viljan och möjligheten finns helt enkelt inte alltid samtidigt. Det händer att man stavar fel, väljer en konstig meningsuppbyggnad ibland, för att man själv förstår men inte inser att det kan tolkas helt annorlunda för någon som inte vet hur man pratar.

Jag säger härmed upp mig från det där perfekta. Från och med idag blir det lite som jag själv vill – för att jag själv vill. Så gott jag kan och orkar, hellre något gjort än inget gjort brukar man ju säga! Eller som det står på en av mina favoritkonstnärers visitkort:

Create something today, even if it SUCKS!

För hallå! Skippa perfektion och testa något nytt, eller bara få saker gjorda. Även om det suger i slutändan. Något har man ju trots allt lärt sig! Och hellre något gjort än inget gjort. Det får bli mitt nya motto. Hellre något gjort än inget gjort!

En onsdag i mars på Spoonery med Skapargäris Malmö

En onsdag mot slutet av mars var det dags att testa något nytt. Jag gick med i gruppen Skapargäris på Facebook i början av året, när den skapades, och sen dess har det startats en mindre Malmö-grupp som försöker ses en gång i veckan. Dessa möten hålls oftast på Spoonery på St Knut, vilket är nära och bra för min del!

Så jag mötte upp den här donnan, Emilia, som kom med bussen från Lund. Vi var pepp på att skapa och få träffa lite nytt folk! Jag stannade henne en kort stund i det här ljuset, för det var så himla fint. Ni vet, bloggare och sådär, hehe.

Vi gick de få metrarna från busshållplatsen och kom hit! Till Spoonery. Eftersom vi inte hade varit med innan visste vi inte alls hur folk såg ut, eller om de brukade äta eller så under tiden. Men vi beställde och när vi funderade på vilket bord vi skulle välja så kom det in en tjej som skulle vara med!

Vi satte oss och jag placerade mitt lilla bakverk och min dricka på bordet och så presenterade vi oss lite. Solen sken in genom fönstret och färgade allt gult en stund, och det var fint att det var ljust ute vid sjutiden. Så himla vårigt liksom! Emilia fick in sin mat, och ja, så skapade vi.

Tjejen brevid mig (förlåt, jag är så dålig på namn, men Cecilia tror jag?) ritade på frihand litegrann. Sånt som jag tycker är supersvårt. Helt plötsligt vände hon på pappret och målade från andra hållet! Och så blev det bra från det hållet också. Så himla imponerad.

Själv satt jag och målade lite akvarell, Emilia satt och virkade och den fjärde personen (Carro? kanske.) satt och tittade i en akryltekniks-bok och skissade lite på ett par kommande projekt. Och det var den trevliga kvällen på Spoonery! Jag tog inte så många bilder, för det är alltid lite stelt sådär första gången man träffar folk. Men fler träffar med Skapargäris tror jag i alla fall det blir!

Morgontankar

Hur börjar man igen? Med att skriva när man inte skrivit på flera veckor? När man inser att ens senaste inlägg handlade om något som för många var en total katastrof, men som egentligen inte påverkade en själv särskilt mycket, såhär i efterhand?

Jag får börja såhär. Med en mängd frågor och en mängd tankar. För nu börjar min sista praktikvecka, om 40 minuter ska jag vara där för min sista måndag, och imorgon en halvtimme tidigare för min sista tisdag, och så vidare fram till fredag. För på fredag har vi skolgrejer som ska göras, och då behöver vi inte vara ute på förskola först. Får inte ens.

Jag har roligt på jobbet. Det är givande, framförallt att jobba med små barn i alla åldrar. Det är sån skillnad på ettåringar och femåringar, till exempel. Men får en helt annan närhet av de minsta, som behöver sitta i knät ibland och så, medan man får en annan sorts stimulans av sin intelligens av de äldre barnen. Man kan prata med dem, de frågar roliga frågor och har roliga svar på ens egna frågor. Det är så otroligt givande att vara på förskolan, helt enkelt!

Men jag blir också trött. Otroligt trött och närapå utmattad vissa dagar. Kommer hem och lägger mig i soffan och orkar inte göra nästan någonting på hela kvällen, och somnar tidigt av ren trötthet. Det är så många intryck som ska in samtidigt, så mycket som händer, så många barn runt omkring en och så mycket information och rutiner som ska in i skallen.

Jag känner mig lite som den här bilden. För visst ser det ut som att man ska börja snurra ner i blomhavet? Att allting blir lite suddigt och att man liksom följer virveln med blicken? Så känner jag mig ibland. Som att allting snurrar och jag inte riktigt får luft. Det är som en sorts ångest som jag inte riktigt haft förut, och jag vet inte varför. Men jag har listat ut att jag tror det blir bättre när jag jobbar själv sen. Med egen avdelning, egna kollegor, andra barn som jag har en egen relation till året runt och med föräldrar som känner mig och vet hur jag jobbar.

För jag tror att det blir annorlunda när man får sina egna rutiner, och inte tar över någon annans. Det är inte nödvändigtvis så att rutinerna jag nu behöver gå efter passar mig särskilt bra över huvud taget. Eller de gör inte det. Framförallt inte nu när jag är van vid helt andra rutiner.

Men nu får jag skynda mig igen. Bussen går om 10 minuter, så det är snart dags att springa igen. Vi hörs snart igen, det lovar jag. Nu har jag liksom brutit förtrollningen, och bloggat igen. Nu är det inte lika svårt längre. Kram på er!

Om det som hänt i Stockholm.

Ser en bild på instagram.
”Ber för folket och mina vänner i Stockholm.”
Pausar en stund,
kollar snabbt nyheterna i telefonens webbläsare.
Terrordåd,
Kanske.
Lastbil på Drottninggatan.
Åhléns.

Tänker på Stockholm.
På att jag,
för tre veckor sen,
gick på precis den gatan.
I solen.
Första vårvärmen,
tillsammans med vänner,
skrattandes.
Lite stressad,
på väg till tåget hemåt.

Orkar inte tänka mer,
pausar,
äter kvällsmat,
tittar på annat på TV,
inga nyheter än.
Programmet tar slut,
byter till ettan,
nyheter.
Allting om terrordådet.

Någon rycker i ytterdörren,
panik en kort sekund.
Sen inget mer.
Nyheterna fortsätter.
Fyra döda, många skadade.
Läser på Facebook,
grupper där folk erbjuder soffor,
bilar, vila,
och en del annat.
Medmänsklighet.

Försöker ta in,
vad sjutton som har hänt.
Tänker på offer,
på anhöriga,
på undrande familjer.
Sorg.

Hör ambulanser,
utanför fönstret.
Inte fler än vanligt,
men tillräckligt många.
Trött.
Orkar inte ta in mer.

Ta hand om er. <3

Café Sockerbit med Klara – en favoritpärla i Malmö

För någon vecka sen mötte jag upp Klara på väg in till stan, för vi var sugna på frukost. Jag hade för mig att Café Sockerbit har frukost, så vi styrde ditåt. Om vi hade haft fel hade vi fått leta upp något annat, men nu hade jag tack och lov rätt! De serverar inte bara frukost, utan också det fantastiska påhittet scones-frukost!

Så den valde vi såklart. Vi tog varsin kopp te till, jag mitt bästa äppelpajs-te, och Klara ett fruktigt svart te. Bästa grejen? Man får påfyllning på vattnet! Så man kan hämta minst två koppar, vilket är perfekt när man vill sitta länge!

Det är också så himla mysigt möblerat, och är man stammis får man en egen kopp på väggen vid dörren! Här finns små stilleben på väl utvalda platser, och på ett bord står ett litet växthus med staplade koppar och en liten växt i.

Och medan jag fotade fick vi in vår frukost! Varsin supergod scone med ost och på apelsinmarmelad i en liten burk. Allt fint upplagt på klassiskt porslin med guldkant, och så den handdrejade koppen med te brevid. På borden runt omkring ligger böcker i högar och koppar står på hög brevid ljus som brinner och växter som sprider växtglädje.

Två av mina favorit-stilleben. En ap-ljusstake på två böcker med gammal finish, och staplade koppar och fat i favoritfärgerna under en glaskupa brevid ytterligare en vacker ljusstake och en vas med torkade blommor.

Men nog om den här fantastiska inredningen nu, hur underbar den än är. För att återgå till själva fikan, så satt jag och Klara kvar i någon timme och pratade om allt möjligt. Bland annat om att jag ska fotografera hennes bröllop i sommar! Det ska bli så himla fint, och jag är samtidigt så otroligt nervös. Jag ska skriva lite mer om det när det närmar sig dock.

Vi kom strax efter öppning och satt kvar längre än folk som kom och gick, åt lunch och försvann och drack upp sitt te och kaffe och så sa Klara ”är du också hungrig?”. Det var jag såklart, för klockan var nästan ett. Så vi bestämde oss helt enkelt för att gå ut och luncha också! Men vart det bar av berättar jag om en annan gång.

Café Sockerbit är ett sånt ställe som många missar. Det ligger lite undangömt i Holmgången och är ganska litet. Jag gick dit första gången för en frukost hösten 2014, när vi startade bokcirkeln jag var med i ett år. Sen har jag varit där två gånger med den här, och det är verkligen en favorit! Allra bäst för miljön, men också för att de har äppelpajs-te och gott fika. Och nu också för frukost!

Har ni något favoritcafé där ni bor? Vill ni tipsa? Sparar på en lista så jag kan besöka när jag reser runt i livet sen!

Utdrag ur min dagbok 2011

Såhär några månader efter flytten har jag lyckats hitta min gamla dagbok igen. Jag påbörjade den 2011, när jag precis skulle fylla 17, och avslutade den två år senare. Precis på dagen faktiskt, för jag har alltid lyckats byta dagbok på mina födelsedagar. Så från februari 2011 har jag tagit ut lite utdrag ur min dagbok från det året, komplett med datum och tider jag skrivit.

Att läsa den själv är ganska absurt. Så mycket tonårsångest, så mycket tårar och så mycket… kasst mående. Undrar om jag mådde så dåligt eller om jag bara nästan aldrig skrev det fina eller bra. Jag kan inte riktigt minnas, nämligen. Men antagligen är det som vanligt med mig – jag minns oftare det negativa och glömmer bort det fina.

Nu har det gått några år sen jag skrev dagbok sist. Kanske en sida här och där, men dagligen var det länge sen jag skrev. Det tycker jag är synd, och jag ska faktiskt försöka ta upp det igen. Min fina handbundna skrivbok jag fick av Eric i 19-årspresent någon månad innan vi blev ihop är ju trots allt bara halvfull. Men nu tillbaka till 2011. Året jag var 17 år och för att citera Veronica Maggio jag ”ville inte va den som blev kvar”.

23 februari
”Påbörjade nyss min favoritbok alla kategorier, Hur kär får man bli? Och det är ungefär vad jag undrar själv. Hur kär får man bli?”

24 februari
”Några sms stillar inte det stormiga havet som brusar i mig av tanken på honom. Helvete då.”

25 februari, 16.25
”Jag vet ju att det är honom jag vill ha, jag känner ju det. Men vad kan man egentligen begära som 17-åring? Knappast mer än hormoner och tårar.”
00.55
”Jag sätter upp självlysande stjärnor och planeter i taket imorron, ska fota när det blivit mörkt. Hoppas på bra resultat. I annat fall får jag en chans att drömma mig bort en stund.”

27 februari, 14.24
”Kära dagbok.
Han skiter i mig. Jag känner det.
….
Han skiter i mig. Fan.”

3 mars
”Jag tror Eric är kär i mig, det är lite läskigt och gulligt på samma gång.” [det var han faktiskt! hehe]

9 mars, ca 23.30
”Jag skrev nyss på bloggen om det jobbiga, att slita sig från datorn, kolla mobilen, för kanske, kanske!”
ca 23.40
”Känner att ångesten flödar, att jag behöver kissa, att jag verkligen vill tröstäta glass direkt ur paketet…..”
ca 23.50
”Lite glass blev det i alla fall… Skumbanan-smakande glass med sked direkt ur paketet på en köksstol, med en stängd dörr för att inte väcka mamma.”

13 mars, typ en timme efter tolv
”Men shit Bea, ta tag i ditt liv! Ska upp typ halv nio och är uppe till halv två? Way to go, din tönt!”

20 mars, tio över tolv…
”Ps. Jag har en färg-craving efter lila…. Ds.” [eh, va? haha]

21 mars, 23:23 faktiskt!
”Sovmorgon till 13.05 imorgon, tack och lov för det!”

8 april, nästan ett mitt i natten
”Nej. Jag vet inte längre. Skriver medan jag släpper in lite luft i mitt rum för att kunna sova. * är konstig, * har börjat supa på krogen, alla blir värsta emo och skadar sig…”

11 april, kanske typ tolv?
”Va med på gympan och fick en kon i huvudet.”

13 april, typ halv tolv
”Soundtrack of the day:
Spider’s Web – Katie Melua
Undercover – Deas Vail
Allt jag vill ha – Jakob Hellman
Nu kan du få mig så lätt – Håkan Hellström”

18 april, lite för sent igen… (23.48)
”Åt ute med finaste * på stans nyöppnade taco-bar också nu ikväll. Sen satt vi typ en timme på en bänk vid ån och pussades, skrattade och drack varsin energidricka!”

25 april, över två på natten, för sent…
”Solsken. 30 grader varmt. Nagellack. Peggens Glass. Mjukglass från Donken. Pizza. Jordgubbscider. Strandhäng. Gräsmattor. Fruktklubbor. Fanta Exotic. Parkhäng. Cigarettrök. Kusingos. Blöjbyte. Shortsväder. Nya vänner. Solbränna. Nyförälskelse. Tårar. Misstag. Förlåtelse. Kärlek.”

2 maj, mitt på kvällen
”Allting är konstigt och min hjärna är upp och ner. Inte ens musik vill jag lyssna på… […] Orkar inte mer. Allt gör ont. […] Die motherfucker Die motherfucker Die! Fan.”

8 maj, För sent för att vara bra.
”Min poetiska sida vill tillägga att natten till den 8 maj var stjärnklar. Det var vackert. Inatt är det nymåne, och det är ju också fint.
[…]
Jag vet inte vad jag vill med någon, men jag intalar mig att det är *, om och om igen, * * *. Men jag vet inte.
[…]
Veronica Maggios Snälla bli min går varm.”

16 maj, runt elva på kvällen…
”Jag vet inte vem jag är mer.”

18 maj, lite sent igen…
”Jag lekte lite Titanic innan. Det tyckte * var kul, så helt plötsligt hade jag en hand runt varje handled och skrattade. Dagens bästa.”

2 juni, halv sex på morgonen
”Första natten i tält, natten innan Siesta! öppnar, och jag lyckades sova i nästan 5 timmar. Det är folk som festar överallt och musik dygnet runt. Ett virrvarr av känslor för mig än så länge.”

6 juni, (a.k.a. Sveriges Nationaldag) Inte så sent
”Igår tog jag världens mest efterlängtade dusch, åt Tacos och badade i havet för första gången i år.”

6/7 juni, på natten iaf
Fan va det regnar ute helt plötsligt. Hoppas * hann hem, för jag vill inte tänka tanken på att han skulle hålla om * och värma henne, den gör för ont.”

22 juni, två på natten
”Sista natten på konfalägret. Jag vaktar där de som vill sova ska vara. Det blev precis ganska tyst igen, och jag har en godis kvar. Harry Potter har precis blivit fastbunden vid Tom Dolders grav, och boken lider mot sitt slut. Här är en ensam, ytterst irriterande fluga som flyger omkring här….”

24 juli, extremt för sent
”I morgon ska jag egentligen träffa *, men jag vill inte. Ljuga eller inte? Vi får se.”

4 augusti, strax efter 11 på kvällen
”Dagens Soundtrack
Denis – Blondie
Much too long – The Sounds
Shoreline – Broder Daniel
The Funeral – Band of Horses
En helt ny värld – Aladdin”

26/27 oktober [!!!], två på natten
”Kära Dagbok. Min handstil har blivit vedervärdig för att jag sitter för mycket vid min dator. Ser ju knappt vad jag skriver längre.”
[…]
Mycket har hänt, och jag är fortfarande singel och velande. […] Vad jag mer vet är att det är höst nu. På riktigt.”

27/28 oktober, sisådär ett (sent)
”Som den missförstådda tonåring jag är så känner jag att ingen riktigt förstår mig på riktigt.” [alltså!???! hahaha. Vilken… självinsikt?]

23 december, en fredag, dan före doppardan!
”I morgon är det första julen på 11 år jag inte sjunger i kyrkan på morgonen. Både konstigt och skönt.”

Och det var den dagboken från 2011. I början väldigt intensivt påfylld, med mycket ångest och många tankar. I slutet nästan tom i månader åt gången, och ytterst ångestig. Ja, det är ett ord. Egentligen mest ångest hela året känner jag, men mina minnen utöver de här jag skrivit ner är mestadels positiva… Så jag måste ha lämnat ute en hel del. Kanske skrev jag nästan bara när jag mådde som sämst.

Som ni kanske ser har jag kompletterat en hel del av sidorna med små teckningar som sammanfattar olika saker. Typ låtlistor, vad som hänt i veckan, känslor, namn (som är utsuddade här pga umgås med ytterst få personer från den tiden numera)… Tycker det är fint att jag har gjort så, ändå. Som extra minnen, för mig som sällan minns något själv.

Ett oplanerat inlägg skrivet en halvdag i förväg

Hej på er! Såhär skriver jag aldrig, för att jag tycker det är lite otäckt. Lite oplanerat, lite… ofärdigt? Jag vet inte. Men något är det som gör att mina inlägg aldrig blir såna som kommer upp oplanerat och skriver i största hast utan något egentligt ämne.

Ranunkler <3

Jag skriver detta 21.06 den 3 april 2017, och jag kan nog knappt skriva för att jag är så trött. Så fort jag skrivit klart detta ska jag faktiskt göra mig i ordning och gå och lägga mig. Dels för att jag ska upp 06.00 imorgon, men också för att jag sov sex timmar i natt och har varit på förskolan i 8 timmar idag. Första dagen av fyra veckors praktik, ni vet.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här inlägget. Kanske gör det inget, men det känns lite flummigt. Lite som en brukade skriva på sin första blogg då typ 2010. Lite ”hej hej, idag har jag gjort det här, imorgon ska jag göra det här” och så la en kanske inte ens upp en bild. Det känns väldigt 2010, fast längre och mer reflekterande.

Tanten på torget som säljer bästa blommorna, hon står också vägg i vägg med bästa frukten på torget.

Här är ett gäng fina ranunkler förresten. En av mina favoritblommor, som jag dessutom fyndat hos bästa tanten på torget (här alla rosa hon hade förra veckan) som säljer vackraste och billigaste blommorna, (nästan) året runt. Rosa i kanten och vita mot mitten är de flesta, och några är helt rosa, medan andra är i princip helvita. Otroligt vackra.

rum hemma magasin, rosa ranunkler från möllevångstorget, te i mon amie-kopp

Har ni läst Rum Hemma? Jag tycker personligen den slår alla andra inredningsmagasin i kvalitet. Både innehållet och pappret, alltså.

Nu är jag dock väldigt trött. Jag hade tänkt sitta och fixa med ett rejält blogginlägg ikväll, men så blir det alltså inte. Ni får det här i stället, för jag vill blogga men också prioritera min sömn. Försöka ta igen i alla fall en halvtimme om jag kan.

Mitt bästa unn tror jag. Färska snittblommor på torget. Vissa räcker i tre veckor!

Idag börjar jag 07.30 och går hemifrån 06.50. Då har solen knappt gått upp, enligt min app. Den säger att soluppgången sker 06.35 idag. När jag tittade igår (idag..?) så var det 06.38, så det går fort nu! Men det är rätt skönt. Jag hoppas bara att bussen inte är lika varm idag som den var igår, för jag blev nästan yr av temperaturskillnaden mellan luften ute och luften i bussen.

Nu ska jag avsluta det här babblandet och gå och lägga mig. Godmorgon till er som orkat läsa det här! Jag hoppas ni har det lika bra som jag tror att jag har det på praktiken när ni läser. Eller hemma, om ni läser det senare på kvällen. Bra hoppas jag ni har det, oavsett när ni läser. Godnatt och godmorgon!

[Inlägg avslutat och färdigskrivet 21.43]

Summary of: Mars 2017

Summary of är tillbaka! Under förra månadens totala bloggsvacka så hamnade det här inlägget lite i skymundan – vilket är tråkigt. Nu är det tillbaka igen och jag är peppad! Summary of är min månadssammanfattning, där jag med några återkommande frågor och några nya frågor summerar min månad, helt enkelt.

Hur började månaden?

Månaden började med… bloggsvacka? När jag går igenom mina bilder från början av månaden innehåller mapparna skola, skola, och mer skola ungefär. Men skola som på bilderna ovan! Och så var ju våra föräldrar här! Först mina föräldrar hela helgen, och så Erics sista dagen.

Vi började en ny kurs i skolan, Naturvetenskap och Teknik, som är superrolig! Mycket praktiskt, roliga workshops och ögonöppnare. Första helgen firade vi alltså mig lite, och så fick vi hit nygamla möbler! Två fåtöljer, en kökssoffa och en större säng! Så nu känns det som att vi har majoriteten av alla möbler vi behöver, förutom några hyllor och förvaringsskåp. Bra grej!

Antal fika-stunder?

Hm, nu ska vi se…. minst 6-7 stycken fångade på bild med kameran, potentiellt fler med telefonen. Dock bestående av totalt olika saker, allt från jordgubbar med grädde till scones som mer var sen frukost och rejäla fikastunder med bullar. Blandat, helt enkelt! Som det ska vara. Älskar att fika.

Hur har jag mått den här månaden?

Rätt bra faktiskt. Bättre än på hela resterande året. Nog för att där finns ångest i mig, men den har tryckts tillbaka rejält den här månaden. Kanske av den nya kursen som jag genuint tycker är rolig, kanske av solen som kom tillbaka, kanske av all pepp jag får från vänner både här nere i Malmö och på andra platser i Sverige.

Känns också som att jag orkar mer än vanligt. Varför har jag inte riktigt funderat på, men det är otroligt skönt. Jag är ute och rör på mig mer också, men det kommer i nästa punkt. Kanske solen gör såpass mycket ändå?

Hur är det med fysisk hälsa?

Jodå, men det är bra. Jag har yogat väldigt lite (läs: inte alls) i både februari och mars, men jag har promenerat desto mer. Både delar av och hela vägen hem från skolan. Både ensam och med andra, och på helt andra vägar än jag brukat promenera förut. Superskönt!

Tror också det kan bli ytterligare lite mer nu i april, för jag har ju praktik! Dels har jag längre till bussen nu (och en omständligare väg), och dels funderar jag på att lämna in cykeln så jag kan börja cykla lite, fast det är svinläskigt. Det kanske är lite lugnare runt halv åtta på morgonen? Värt ett försök tycker jag!

Några höjdpunkter?

Jag skulle säga kursstarten som första punkt. Vilken nystart för skol-Bea! Sen skulle jag säga att föräldrarna kom hit, att jag åkte till Stockholm en helg för häng med världens bästa gäng (<3), och så att farmor kom ner en lördag! Och såklart: solens återkomst.

Favoritinlägg på bloggen?

Jag måste nog säga att det är mina Ögonblick från Stockholm, eller kanske när jag skrev om solens återkomst och att inte blogga på ett tag? Svårt! Mitt mest uppskattade från er sida har dock varit min Ringkon i betong som jag gjorde till Monthly Makers Geometri-tema!

Antal blommor fångade på bild?

Hehe. Nästa fråga? Nej, men så löjligt många att jag inte ens delat hälften här. Vilket säger en del, för jag tror det varit blommor både här och på instagram tills folk snart inte orkar mer. Men allt växer ju! Det kommer nya hela tiden!? Mååååååste fota allt vackert jag ser!

Målet för månaden, hur gick det med det?

Nu hade jag ju inget uttalat mål för mars, eftersom jag inte skrev ett i februari. Men vi kan diskutera februari-målet i stället.

Jag satte som mål att verkligen ta mig tid att skapa. Och vet ni? Jag gjorde det. Skapade, målade, grejade och bara…. gjorde saker. Inte varje dag, men majoriteten av veckans alla dagar gjorde jag faktiskt det. Jag har inte fotograferat så mycket dock. För att jag den här gången bara ville… låta det vara i stunden. Men mest har jag nog målat. Med akvarell, alltså. Så lugnande för mig, och jag njuter verkligen av att se färgen flyta ut på pappret!

Hur avslutades månaden?

Med solsken och 17 grader! Med nya skor och en promenad till Ica för att köpa fredagsmys, och med förberedelse inför praktikveckorna. Och så avslutades den med ett par givande workshops i skolan, en fin dag tillsammans med Klara och mys tillsammans med Eric.

Mål för april?

Ta mig igenom praktiken utan sjukdom. Haha. Skämt åsido, om jag lyckas med det så känner jag mig som en jäkla superhjälte. Men till saken. Jag vill att målet för april är att fortsätta blogga kontinuerligt. Jag tror att jag måste se det som ett mål och inte som ett måste, för att det ska bli av. Inte för att jag tror att jag behöver, utan för att jag faktiskt vill! Som en utmaning till mig själv, samtidigt som jag jobbar 8 timmar om dagen, helt enkelt.

För jag har material för minst 20 inlägg, uppskrivna och färdiga att skrivas när jag redigerat bilder. Jag har ork och jag har vilja. Tid får jag ta mig lite i taget tror jag. Vi får se hur det går!

 

Och så var mars månad slut, och vi har påbörjat april. Hur såg er mars ut? Var den bra eller dålig? Känner ni också av solen?

Hemma hos Stina

Jag har så mycket material att dela just nu, och så otroligt lite tid. På måndag börjar fyra veckor praktik, och jag jobbar på att förbereda bloggen inför den. Plats på datorn är det också ont om tyvärr, och jag får rensa dagligen för att få plats med det jag behöver tömma ut från kameran. Men nog om det, och så tycker jag att vi tar en titt på ett av de vackraste hemmen jag varit i på länge!

När vi åkte till Stockholm öppnade Stina (och Adde) upp sitt hem för mig och Emilia, och lät oss sova där två nätter. När vi kom dit på fredagen, en timme senare än planerat på grund av folk som sprungit på spåren någonstans mellan Malmö och Lund, så stod tevattnet redan och väntade på oss och naturgodiset låg i en skål på soffbordet.

Stina är en sån person som tar hand om andra, och som dessutom har ett otroligt sinne för estetik. Allt i hennes hem är vackert placerat, och färgerna känns så noga utvalda. Nog för att hon påpekade att hon städat nu när det skulle komma andra bloggare hem till henne, men jag får ändå en känsla av att hennes stök är någonstans i närheten av mitt städat.

Två mornar och två kvällar hade vi alltså hemma hos Stina, och jag sov på soffan i vardagsrummet. Otippat bekväm och ganska rymlig, om jag får säga det själv. Jag vaknade upp runt åtta båda mornarna, innan mitt larm ringde, av att solen började skina in genom persiennerna. Ett otroligt behagligt sätt att vakna, framförallt när man får höra Stina tassa runt i köket brevid och börja förbereda frukost.

Den mest överexponerade bild jag någonsin tagit med i ett inlägg skulle jag tro, men sak samma! Var bara tvungen att visa de här underbara palettbladen som Stina har! De kommer, precis som mina, från Mikaelas enorma palettis. Mina har dock inte blivit såhär stora, eftersom jag inte planterade mina direkt när de fått rötter, utan lät de stå i en evighet i vatten. De har väl vuxit, men också tappat alla blad i omgångar. Stinas däremot! Alla dessa kommer från två eller tre sticklingar, och det fanns fler i andra rum också. Fantastiskt vilken växtkraft!

Jag förundras fortfarande över Stinas öga för inredning. Överallt står små stilleben, men det känns inte övermättat eller stökigt.

På några ställen står sticklingar i vaser, på många platser finns vackra saker i glaskupor, och på en bänk i vardagsrummet låg en liten, gammal bibel med guldkanter. Skåpen med glasdörrar huserar vackra glas, och i köket är allting färgmatchat efter Mon Amie. Till och med den lilla planteringen av succulenter kändes välplanerad.

På väggarna hänger väl utvalda detaljer, som enkla tavlor och kvistar av eukalyptus som Stina gjort själv. Kuddarna passar perfekt ihop och är lagom stora i förhållande till soffan och fåtöljen, och allting bara passar ihop.

Det kan ju visserligen vara ett extra plus att lägenheten fullkomligt badar i solljus, men helt ärligt? Det hade inte hjälpt alla.

Nu ska jag njuta av dessa bilderna ett tag, leta egna glaskupor på loppisar, och så kan jag väl hoppas att jag en dag kan planera så bra att mitt hem också är sådär vackert att titta på. Kanske kommer det en dag!

Tack igen, Stina, för att vi fick bo hos dig, och tack för att du är en sån fantastiskt trevlig värd! Du är alltid välkommen ner till Malmö.