Monthly Archives

augusti 2017

DIY: väv som i förskolan!

Äntligen är det dags att visa lite DIY igen efter en, låt oss säga, lite väl lång paus. I min vardag är jag relativt kreativ, jag målar en del akvarell och ibland får jag för mig andra saker som ampelknytning eller snabba sömmar på symaskinen. Men jag visar det väldigt sällan här, eftersom det väldigt sällan är planerat material. Det är liksom saker som kommer till mig i stunden, och ingenting jag tänker att jag vill visa upp. En del av det där livet man bara vill leva, helt enkelt.

Men ibland så kommer de där idéerna till mig när jag har tid, vilja och möjlighet att visa dem för er! Och just nu har jag snöat in på vävning. För några år sen fyndade jag en sån där klassisk trä-väv som man hade på förskolan eller fritids på loppis för 15 spänn, och tog med den hem. Nu i somras när vi tog ner ett gäng lådor till lägenheten från mitt barndomsrum fanns den där i lådan! Så jag tog fram den i veckan och testade att väva igen.

Vi vävde ju som några kanske minns under Monthly Makers-träffen i mars i år, då på plattor av kartong (som är en superbra budgetvariant!), och då var jag… låt oss säga måttligt road av resultatet. Eh.

Men! Nu har jag alltså testat igen, och med hjälp av en superbra hemsida jag hittade via Skapargäris, så har jag lyckats klura ut ett par tekniker jag inte kunde sen innan, som jag vill dela med mig av!

I princip har jag byggt upp samtliga små vävar nu av samma tre tekniker, som jag varierat med hjälp av antal trådar jag vävt med, och vilket garn jag använt. Det blir så enkelt snyggt, men det är också lite svårt att hålla sidorna raka. Jag ska visa!

Först behöver du varpa din väv! På min variant knöt jag som den var knuten när jag köpte den, runt ena långsidan som på bilden, och sen under och upp, och så fram och tillbaka över väven som andra bilden visar. När du är klar knyter du likadant på andra sidan, och din väv är varpad och redo att vävas i!

Vilket garn ska man ha då? Bäst är klassisk varp för vävning, ett tunnare garn som oftast är i bomull eller i lin. Jag hade ett tunnare bomullsgarn hemma som jag använde, vanligt från vilken butik som helst. Väver man mycket kan det vara bra att skaffa riktig varp dock (går troligast att söka på internet).

Har du ingen liten förskole-väv? Det gör inget! Här finns en bra beskrivning på hur du gör en av en ram, och även en bit stadig kartong går fint (bild här)!

Nu kan vi börja väva! Enklast är en platt väv (plain weave), den enklaste formen av vävning som bara går fram och tillbaka över och under trådarna. Varannan över, varannan under, som bilden visar. Sen drar du igenom garnet och voilá! Slutade du under sista varptråden? Då ska du över den i nästa varv, så att de trådar som du vävde över nu får garnet under sig. Då bildas mönstret som du ser på andra bilden.

Den här tekniken har blivit en annan favorit för mig! Den kallas Soumak Weave, eller flät-vävning. Du börjar med att lägga garnet över två varptrådar, och under den tredje. Fortsätt så längs med hela ena sidan, och se till att alltid väva åt samma håll (så att tråden t.ex alltid slutar från dig eller mot dig efter varje varv), och byt sen håll. Jag hoppas det är tydligt på bilderna, annars finns en utmärkt film på länken med namnet på väven här lite längre upp i stycket. Det ser mer komplicerat ut än det är, jag lovar! (Annars hade jag inte haft tålamod nog själv)

En tredje trevlig teknik är Twill Weave, en variant på den platta väven som blir randig på diagonalen. I stället för att väva varannan över, varannan under, så tar man två varptrådar i taget, som bilden visar!

Här krävs dock lite matte för att få den att bli randig, eftersom den inte kommer bli det automatiskt. För att få den randig behöver man se till att den hela tiden följer ett mönster där den högra av de två trådarna som vävts under – vävs över. Tycker ni det låter svårt? Jag fick till det först på tredje försöket, men det går! Det finns en ytterst pedagogisk bild om ni klickar på länken. (Vilket jag självklart inte tittade så noga på förrän tredje försöket….)

Så! Du har vävt, och du har fyllt hela ramen? Superbra! Då kanske du också undrar vad du ska göra med alla trådar som sticker ut på kanterna? Det ska jag såklart också visa.

Med en nål, se till att tråden hamnar på baksidan (väv runt sista varptråden med hjälp av nålen, antingen genom att bara dra den bakom eller genom att väva över och sticka in under översta garntråden som jag gjort på bilden), och sen ner på baksidan av garnet som bilden visar. Och med flätorna? Ungefär samma, se till att all varp är täckt, och sy in trådarna i öglorna på baksidan, som syns på bilderna.
Och så enkelt var det! Det behöver inte vara så komplicerat, och det här sitter bra.

Och nu har du vävt din första väv! (eller hur många du nu hunnit med tidigare i livet) Vill du hänga din väv? Då finns det en bra teknik beskriven här, som jag har använt mig av. På undersidan knyter jag bara ihop trådarna två och två, som man kan se på allra första bilden i inlägget.

Vad säger ni? Är ni sugna på att väva? För jag känner själv att jag inte vill sluta. Jag hoppas ni testar, och tycker det är lika kul som jag gör! Kanske är det just en liten förskole-väv ni letar efter på nästa loppisrunda? Glöm inte att kika bland barngrejerna!

26 augusti, 2017 by

Utflyktstips: söndagspromenad i Alnarp

Alnarp, where to begin? Ända sen jag flyttade till Malmö har jag hört så mycket fint och bra om Alnarp, men jag hade inte lyckats med att faktiskt ta mig dit förrän nu i sommar. Inte för att det är svårt, det går en direktbuss från Spångatan här i Malmö, utan för att jag ibland har så svårt att komma iväg.

Alnarp är… Så många saker. Skola, slottspark, litet samhälle (som tydligen är en del av Lomma tätort numera, men ja), och antagligen flera andra saker jag inte kommer på just nu. Och just Alnarp är ämnet för dagens blogginlägg! För jag har alltså äntligen tagit mig dit, och på många sätt ville jag faktiskt inte därifrån.

Vi gick upp tidigt en söndag morgon när sommarkorten fortfarande gällde här i Skåne, för att ta första bussen ut mot Lomma. På söndagar går de nämligen inte så… bra. Låt oss i alla fall vara så snälla. Vi kunde välja på att vara där i en och en halv eller tre timmar, och planerade för det senare eftersom vi inte ville stressa oss igenom parken.

Och väl där var det ett bra val! Vi var nästan helt ensamma, med undantag för ett par morgonpigga motionärer och pensionärer. Vi strosade först genom det lilla samhället, komplett med museum, förskola och bostadshus. Vi tog en genväg som var vacker men så enslig att vi nästan trodde vi hamnade i en skräckfilm. Ni vet, ensliga skogsstigar och sådär.

Sen kom vi fram till slottet och parken. Så vackert! Stora träd, murgröna och sån där fantastiskt vacker slingerväxt som får bär och helt orangea löv på hösten över hela fasaden av huset, och ja. Som i en saga.

Vi hittade inte riktigt, så vi gick på måfå, och kom fram till en liten damm med olika sorters näckrosor. Några blommade, andra såg ut att börja blomma när som helst.

Vi promenerade genom deras enorma område med buskar och träd, där bland annat trädet här ovan blommade. Precis såna jag undrade över i Slottsparken för ett år sen, och nu fick jag alltså reda på att de heter Katalpa. Hur man uttalar det? Inte den blekaste, men det känns fint att ha ett namn på dessa kastanjeliknande träd.

Solen kom fram och Eric tog av sig glasögonen en stund och njöt av värmen. Det här är för övrigt typ sjunde bilden eftersom jag behövde ställa in kameran och justera ansiktsuttryck med kommentarer som ”kan du se ut som att du njuter lite mer av solen?”…. Eh, ja.

På området med träden fanns bland annat detta. En björk (kanske himalayabjörk, men jag minns inte riktigt, det fanns runt fem olika brevid varandra), som ser lite läskig ut. Ser ni ögat och den tydliga näsan där i barken? Kanske heter det till och med näver, eftersom det inte är den översta barken… hm…

Där fanns även ett mindre hav av hortensia, och vi gick länge och funderade på vilka vi ville ha i vår framtida trädgård. En vi gillade lite extra blev väldigt hög och fick vackra, toppiga blomklasar i ljust rosa och vitt. Den på bilden luktade lite extra gott dock.

I närheten står detta magnifika träd. En gammal ek, en av flera på området, som vi gick närmre för att titta lite extra på. Ekar är ju trots allt bland de bästa träden.

På eken satt den här arga snubben. Antar i alla fall att det är en snubbe, eftersom den var så stingslig. Den flög nästan mot mig ett par gånger och viftade med vingarna på ett ilsket sätt medan jag försökte fånga den på bild. Ungefär som att den hade en dålig dag, eller kanske var lite kameraskygg, vad vet jag?

På väg mot den blommande varianten av buskar och träd-utställningen gick vi förbi de andra ekarna vid slottet. Jag som råkar älska ekar bad Eric att ta ett par bilder på mig när jag stod och tittade upp mot lövverket. Eller det trodde jag tills jag skrev detta, för på bilderna är det ju faktiskt inte någon ek. Så det minns jag helt fel! Men vi satt på bänkar under en som var större än den på förra bilden av en ek.

Vad det här är för träd vet jag inte riktigt faktiskt. Någon sorts lönn kanske? Det ser lite ut som en större variant av de japanska lönnarna, men så mycket kan jag faktiskt inte om träd att jag kan artbestämma från en ytterst oklar bild. Fint var det i alla fall, trots att det inte var en ek!

När vi kom fram till blommorna sken solen igen, och Eric satte sig på en bänk för att pausa lite. Han hade potentiellt också något i skon?

Bakom honom ser vi blå himmel, och ett hav av blommor planterade i sängar med tillhörande skyltar om vilka arter de är, på både svenska och latin.

Här har vi till exempel i ordning en lavendel med tillhörande bin, en rysk martorn (Eryngium planum ”Blauknappe” enligt skylten), samt en vacker orange blomma jag glömde fota skylten på, hehe. Känner igen, men kan inte sätta namn på. Vem som får gärna artbestämma!

Eric var lite trött, så han la sig på bänken en stund medan jag fotograferade bin, fjärilar och fler blommor. Sen tog vi en sväng runt för att titta på potentiella favoriter till en trädgård, varav den ryska martornen här ovanför definitivt hamnade på nya favoriter-listan!

Någonstans mitt i allt började det komma fler personer till parken, och vi delade på en banan i skuggan på en annan bänk. Klockan började närma sig 12, när bussen skulle gå hem, så vi avslutade timmarna i Alnarp med en sista runda bland blommorna och naturen.

Fjärilarna var extra pigga den dagen, och extra samarbetsvilliga också. Flera stycken ville vara med på bild (ek-kompisen undantaget), och de satt relativt still på alla blommor jag ville fotografera dem på. Vackra, visst är de, Påfågelöga-fjärilarna?

När vi kom fram till slottet var det cirka tjugofem minuter tills bussen skulle gå, så vi passade på att kika lite närmre på huset. Vi hittade inga årtal för när det byggdes, men jag tog en fin bild på den där klätterväxten jag inte kan namnet på. Feel free to artbestämma! Nån vinranka eller liknande kanske?

Vi tog oss de närmsta kanske hundra metrarna när det….

… började ösregna! Ett sånt där riktigt sommarösregn från ingenstans utan förvarning. Eric, gullig och knäpp som han är, tyckte det var en fin idé att promenera ut i det, trots att vi hade ypperliga träd att stå under.

Och jag var såklart redo med kameran! Tacka vet jag vädertåliga kameror, haha!

Men när vi närmade oss busshållplatsen igen sken solen såklart, och vi tog oss de sista hundra metrarna fram till en försenad buss och lite mer regn på vägen hem till Malmö.

Allt som allt en så otroligt lyckad utflykt till Alnarp, och jag rekommenderar alla att ta sig dit! Närboende eller ej, för det är otroligt vackert. Vi gick utan karta, men vill ni komma dit lite mer förberedda har SLU en finfin guide med fakta, ljudfiler och planeringsmaterial fritt tillgängligt här på sin hemsida.

Har ni varit i Alnarp? Eller kanske någon annan makalöst vacker plats i Sverige som jag bara måste besöka? Tipsa mig gärna!

24 augusti, 2017 by

+ & – just nu

–

Kursen som hösten börjar med sägs vara svårare än vanligt, och det gör mig nervös.
Det är supersvårt för mig att äta vegetariskt i en hel månad.
Jag har tappat sugen för min bullet journal (igen).
Tripsen är fortfarande inte helt utrotade (för att jag inte orkat spraya allt)…
Ett par av mina sticklingar har dött.
Jag vet fortfarande inte om jag klarat min omtenta (för att jag skickade in den i fredags).

+

Jag har lagt upp en bloggplan för veckan igen, och den känns hållbar!
Jag är tillbaka i Malmö, och det är snart höst!
Skolan börjar igen på måndag, så jag får äntligen träffa alla igen.
Bröllopsfotograferingen gick bra, och jag ska börja redigera bilder nu i veckan.
Jag har börjat skapa mer igen, vilket är superroligt!
Jag skickade in en fullständig omtenta i fredags!
Min vegetariska månad är snart över! (även om jag ser på den som ett lyckat experiment)
De flesta av mina favoritväxter har inte blivit påverkade av tripsen (än)

23 augusti, 2017 by

Monthly Makers Kläder: Akvareller av mönsterrapporter för stickning

Så var det dags igen, att presentera vad man gjort för månadens Monthly Makers-tema. Augusti månads tema är Kläder, och det är Elsa som håller i temat!

Jag visste redan från början att jag inte ville sy. Jag tänkte först att jag skulle måla kläder, men tyckte egentligen att det kändes lite tråkigt, och det gjorde mig inte så inspirerad. Jag test-målade en akvarell, men den kändes inte helt hundra, så jag sparade den för säkerhets skull om jag inte kom på något bättre.

Men så var jag på utställning på Malmö Muséer, och fick se ett verk där av Jennie Sundén och Åsa Norberg där de tolkade Bohus Stickning i abstrakta mönster av rutor i textil. Vi fick veta av guiden att det var mönster för olika tröjor som stickades under åren Bohus Stickning var verksamma, och jag föll genast för en del av det ena verket som var blått och vitt. Och där började jag min tanke på vad jag skulle hitta på den här månaden!

Jag började googla efter mönsterrapporter (som jag fick fram att det hette) för Bohus Stickning, men hittade tyvärr ganska lite. Det som fanns inspirerade mig inte riktigt, och jag tänkte att jag skulle prata med farmor. Hon stickar mycket själv, men hade inte så mycket på just Bohus Stickning. Däremot en hel drös med andra regionala stickningstraditioner!

Här ovan är de fyra böckerna jag valde ut tillsammans med henne under en halvdag i hennes mysiga lägenhet. Binge (från Halland), Estnisk, Gotländsk och Norrbottnisk stickning fick det bli, för att jag föll för en del av de mönster som fanns där.

Så jag började med att rita upp tunna rutor på mitt akvarellpapper. 1/2 x 1/2 cm är varje ruta (på ett ungefär, jag var inte så exakt med alla linjer), och det tog nästan lika lång tid som själva målandet.

Min lilla station på farmors köksbord såg ut såhär, och framför mig satt farmor och stickade i sin stol medan en repris av Allsång på Skansen gick på TV. Det är så fint att umgås med folk ur den äldre generationen och ta tillvara på deras kunskap <3

Jag började med Gotländsk stickningstradition, som den här boken heter. Jag gillade det här mönstret, som liknade det jag hade sett på utställningen, men som inte var helt identiskt. Jag hade med mig två blå färger i akvarellådan, och farmor tyckte jag skulle använda den klassiska färgen Ultramarine. Så det gjorde jag, såklart.

Sen satte jag igång att måla! Ungefär såhär långt hann jag hemma hos farmor innan vi fastnade i vardagsrummet framför en film med Elvis Presley i, från 1957 när farmor var 15. Sen tittade vi på bilder från när hon var ung och pappa var en bebis, innan jag fick skjuts hem. Sen fick jag inga fler processbilder för att jag jobbade efter att solen gick ner. Så här får ni hela verket, in-scannat hemma i Malmö och därför med lite skeva färger.

Och jag gillar det! Jag är inte helt nöjd. Det måste jag erkänna, även om jag gillar min idé och majoriteten av mitt utförande. Men jag är lite irriterad för att jag räknade fel på ett par ställen och därför tryckte ihop mönstret mer än jag skulle velat. Ni kanske ser det framförallt i första mönsterbytet längst ner, eller att nästa byte är lite tajt.

Men jag gillar den faktiskt! Jag ska sudda linjerna innan jag sätter upp den, och ska måla två till så de kan hänga brevid varandra. Men i och med bröllopet och omtentan hann jag faktiskt inte med.

Jag har dock börjat skissa på nästa två varianter! En med binge och en från Norrbottens-boken. Tyvärr fick jag lämna kvar dem i Falkenberg, men jag har fotat av ett gäng mönster jag gillade, och jag kan ju alltid åka tillbaka och hänga lite mer hos farmor – solklar bonus!

På det stora hela är jag nöjd. Jag är inte så förtjust i stickning, jag har fortfarande svårt att få det att hänga ihop, och det tar för lång tid för mig. Men det här kan jag ju klara av! Och fint blir det också. Jag tror det kommer bli bra när de hänger sida vid sida. Inspirerade av klassiskt skapande. Fint!

Så vad har ni hittat på till månadens Monthly Makers-tema? Har ni skapat något mer traditionellt hantverksmässigt, eller har ni kanske jobbat mer digitalt? Eller kanske har ni inte börjat än? Jag är nyfiken inför Elsas sammanställning om lite drygt en vecka!

Monthly Makers är en utmaning för dig som vill komma igång med eller utveckla din kreativitet. Under 2017 lanserar vi tolv gemensamma månadsteman för dig att inspireras av, utmanas och skapa utifrån. I Februari är temat Kläder och Elsa är värd. Kommentera hennes inlägg med en länk till ditt bidrag senast den 28/8 för att vara med. Mer inspiration hittar du på temats Pinterestboard!

Vi som driver Monthly Makers 2017 är Alicia, Beatrice (jag!), Elsa, Emilia, Fredrika, Jessica, Johanna, Julia, Mikaela, Ruth, Stina och Wilda. Inspireras, skapa och utvecklas med oss hela året!

 

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

21 augusti, 2017 by

De senaste dagarna

Hej på er! Nu gick det ju några dagar, och jag har äntligen fått ordning på Photoshop igen. Så störigt när det slutar fungera, och så slutade det fungera samtidigt som jag åkte hem, skulle skriva uppsats-omtenta och tog med sig min ordbehandlare samtidigt. Så irriterande, men tack och lov har allt löst sig!

Nu är uppsatsen inskickad (och jag hoppas på godkänt såklart), alla program i ordning igen, och när ni läser det här är jag iväg och fotar bröllop igen! Den här gången är det en kompis från tonåren som gifter sig, och jag har alltså fått äran att föreviga deras dag. När jag skriver det här är jag löjligt nervös, men jag tror att det kommer gå finfint.

Så vad har jag hittat på de här dagarna när jag inte kunnat blogga? Mestadels skrivit uppsats helt ärligt, men lite annat kul har jag hittat på, och det tänkte jag att vi ska titta på nu.

Vi fick besök av hela Erics familj när hans lillasyster kom hem från säsong i Kroatien och skulle vidare till Rhodos, och passade på att äta på Malmöfestivalen! Jag åt pasta – mycket god! Dock lång kö, så alla andra hann få + äta upp sin mat innan jag ens fått beställa, hehe…

Vi har fått upp hyllor på en vägg! Så jag har börjat placera saker i dem, men det är långt ifrån klart. Har tagit lite processbilder som kommer upp så fort alla står på rätt plats och är någorlunda fyllda med rätt saker. Så skönt med mer förvaring!

Jag har varit på guidad visning av den här utställningen på Malmö Muséer. Den var riktigt intressant, så jag ska självklart dedikera ett helt eget inlägg åt den! Men många nytänkande textila skapelser, som också influerade mitt bidrag till månadens Monthly Makers-tema Kläder.

Säkert! spelade på Malmöfestivalen, och jag var såklart där. Bästa, bästa Annika Norlin <3 har längtat efter att få se live sen runt 2009/2010 och var i extas trots att jag inte kunde någon av de nya låtarna. Får såklart också egen recension senare <3

Jag har käkat lunch med dessa två på festivalen också! Tuvessonskan-Julia och Midis-Christin, för er som inte har koll på alla oss Malmö-bloggare. Så himla fint att få ses i verkliga livet också!

Sen åkte jag ju hem till Falkenberg! En lunch och eftermiddag spenderade jag tillsammans med farmor, hade det mysigt och fick experthjälp på månadens Monthly Makers-tema. Alltid finns det lite kunskap att hämta hos världens bästa farmor, och en bok att låna för lite extra läsning <3

Och så blev det utflykt med mamma och pappa! Vi åkte till Strömma farmlodge, som jag velat besöka ett tag. Tji fick vi! För vi hade inte kollat öppettiderna, och det var såklart stängt på vardagar. Så vi åkte vidare till Varberg för pizza i park och glass i hamnen i stället. Fint det också, men så surt när man åker omvägar för att komma någonstans och inte har kollat upp öppettider i förväg, haha!

Och det var majoriteten av min senaste vecka minus uppsatsskrivande och resande och skapande. Men det får ju uppta egen plats snarast. Nu ska jag sova 7 timmar, gå upp, äta frukost och åka iväg mot Halmstad för bröllopsfoto!

SparaSpara

19 augusti, 2017 by

Malmöfestivalen 2016 och en snabb uppdatering

Hej gänget!

Så precis när jag blir sugen på att blogga igen så är det klart att det krånglar med bildredigeringen. Photoshop lägger av mitt i redigering oavsett om det är en bild eller tio. Så i brist på bildmaterial från veckan att visa i en veckosammanfattning får ni en video i stället!

Förra året försökte jag filma lite under Malmöfestivalen, och fick väl ihop lite material. Inte så mycket, men tillräckligt för en kort liten video på en och en halv minut ungefär. I år filmar jag desto mer! Så om nån vecka visar jag troligast upp en video som fångat olika saker från den halvan av festivalen som hunnit flyga förbi innan jag åker hemåt till Falkenberg för nästa bröllop!

Men så fort jag får igång Photoshop så det fungerar igen (förhoppningsvis när jag har tid att sitta med det under dagen, annars förhoppningsvis måndag i alla fall), så får ni en veckosammanfattning igen! Och en liten mat-recension för de sista dagarna av Malmöfestivalen, om det är någon som åker hit och ska vara här de sista dagarna!

Nu ska jag dock fixa med våra nya bokhyllor, åka och gå på guidad visning på Malmö Muséer och kanske hänga en stund till på Malmöfestivalen idag också! Hoppas ni har en fin helg och att ni myser ihop er inne i regnet. Vi hörs så fort jag får ordning på allt det här igen. Kram på er!

13 augusti, 2017 by

Hemma hos Kajsa

Äsch så svårt det var att hålla uppe det här schemat. Fast jag har gjort det så enkelt för mig. Ångesten kom ikapp, och med omtentan, nya möbler som ska fyllas, och ja, livet. Det blir som det blir, men jag är faktiskt nöjd ändå! Snart har jag fått in saker i nya hyllor och skåp, och då blir jag lite lugnare igen.

Idag tänkte jag att vi skulle titta lite på Kajsas lilla lägenhet hemma i Falkenberg. Kajsa är en av mina allra bästa vänner, och min äldsta vän också. Vi lärde känna varandra redan som barn när våra föräldrar umgicks, men vi hatade egentligen varandra då. Så knäppt, för när vi sen började i samma klass på gymnasiet tog det bara ett år innan vi knappt gick att skilja åt. Det var till och med lärare som gav fel person närvaro och frånvaro på vissa lektioner, haha! Trots att vi inte är särskilt lika till utseendet mer än längd och hår.

Och nu har alltså Kajsa en lägenhet hemma i Falkenberg. Och jag tycker den är så fin! Det är en etta, som hon delar med sin sambo, men den känns väldigt stor. Inte nog med att hon gick bild på gymnasiet, men hon har också ett väldigt fint sinne för inredning. (Och kläder)

Här inne finns smarta lösningar för utrymme, som upphängningsanordningar på baksidan av garderoberna som står som en extra vägg, och det faktum att ljusinsläppet kommer från båda sidor av snedtaket gör att där är ljust från morgon till kväll, och otroligt vackert ljus.

Hon är en fena på att mixa stilar, och jag älskar hur det ser så enkelt ut, samtidigt som det känns mysigt.

Det känns också fullt rimligt att här bor två ganska olika personer. Det känns aldrig som att stilarna inte går ihop. Kevin har fått ordentlig plats för sina saker (även om de flesta inte syns här på bilderna), medan Kajsas färger får sätta tonen.

Hon är en sån bra piffare <3 MvH den jobbiga kompisen som fotar allt och får mina kompisar att plocka bort disk från soffbordet för att de inte vill ha den med på bilderna, hehe. Ja, det hände alltså på riktigt. Jag har ett litet gäng bilder där disken är med i bild.

Inte med i bild: köket, som är rätt stort och i en hörn-vinkel, toaletten där Kajsa egentligen vill byta golv, datorhörnet och matbordet med stolarna Kajsa är halvvägs genom att måla, och den lilla fina hallen där det hade blivit för mörkt när jag tog de här bilderna.

Det är en så fin lägenhet, och jag tycker verkligen att Kajsa har gjort en massa fint med den. Det är också kul att se den utvecklas för varje gång jag är där (lite för sällan), och se vad som tillkommit! Den här gången var det till exempel soffan och golvet!

Och nästa gång jag bloggar om inredning är det nog vår lägenhet ni får se, för nu börjar den ta sig, och det på riktigt den här gången. Så fort jag fått in saker i hyllorna så ska ni få se!

10 augusti, 2017 by

Boktips: Konsten att höra hjärtslag

När vi var hemma i Falkenberg läste jag mer än vanligt igen. Tyvärr packade jag bara ner en tunn bok hemifrån. Det resulterade i att den snabbt blev utläst och lämnade ett litet tomrum. Som tur är, så har Erics mamma ett urval av böcker i bokhyllorna hon också! Så efter lite rådfrågning fick jag en bok som hon beskrev med orden ”en bok med lite sagokänsla som öppnar ens ögon för andra sätt att se på saker”, men också som en bok hon aldrig skulle läst om hon inte fått den rekommenderad till sig.

Boken heter Konsten att höra hjärtslag, och är skriven av Jan-Philipp Sendker. Den handlar om en twenty-something tjej i New York som undrar var hennes pappa tog vägen, när han spårlöst försvann fyra år tidigare. När hon hittar ett gammalt brev han skrivit med en adress till en stad i Burma, följer hon efter honom dit för att leta efter honom. På baksidan står det såhär:

”Spåren efter honom slutar i Bangkok. Varför har han, en framgångsrik New York-advokat, lyckligt gift och med två vuxna barn, gett sig iväg utan förklaring?
Fyra år senare hittar hustrun ett kärleksbrev, som aldrig postats, från honom till en okänd kvinna med adress i Burma. Hos dottern Julia tänds åter hoppet och hon bestämmer sig för att söka upp kvinnan i brevet. Kanske finns förklaringen till faderns försvinnande där och kanske kan hon få träffa honom igen.
När Julia reser till den lilla byn bland bergen i Burma hamnar hon i en främmande värld. I byns tehus möts hon av en märklig man och hon förstår att hon är väntad. Fascinerad lyssnar Julia till hans berättelse om umbäranden och kamp. Om den blinde pojken och flickan med de missbildade fötterna. Om det som står skrivet i stjärnorna och om en kärlek som övervinner allt.”

Men det jag finner vackrast i den här boken, som verkligen känns lite som en saga i verklighetsformat, är beskrivningarna av blindheten. Det är det som öppnar mina ögon, och när jag läser den här boken slutar jag nästan att titta på saker, och lyssnar på dem i stället. Det är svårt att förklara riktigt utan att förstöra lite av boken, men den gav ett starkt intryck.

Boken i sig är på ungefär 330 sidor, och det känns väldigt lagom. Den har en tydlig början och ett tydligt slut, och allt där emellan går upp och ner som en berg-och-dal-bana. Ibland glömmer jag att jag läser det som Julia lyssnar på, berättelsen om den blinde pojken, och bara ibland får vi avbrott där vi får läsa om hennes känslor. Jag sugs in i boken och vill inte sluta läsa, vill veta hur det går för honom.

För mig tog det tre-fyra dagar att läsa ut boken. Detta varvades med många andra aktiviteter, och mest läste jag på morgonen till mina frukostmackor, och på kvällen på altanen under en filt när solen försvann bakom träden. Bara på ett fåtal ställen behövde jag läsa om någon mening, men i stort är den så otroligt välskriven att jag inte ville lägga ner den.

Vem tror jag att den passar då? Alla, egentligen. Den är skriven på ett väldigt vackert sätt, verkligen som en saga, och tar upp ämnen som jag tror att de flesta behöver läsa mer av. Jag tror att de flesta behöver det här perspektivet i sitt liv. Och precis som min svärmor, så är det här en bok jag aldrig skulle läst utan att få den rekommenderad. Därför gör jag det nu! Rekommenderar alla att läsa den, helt enkelt. Trots att det inte är något man annars skulle tro att man var intresserad av.

Vilken är den bästa boken du har läst i sommar? Jag tar tacksamt emot alla boktips jag kan få, nu när jag äntligen har börjat läsa igen.

7 augusti, 2017 by

Summary Of vecka 31

Tjohej! Ett nytt inläggsformat igen! Jag insåg någonstans när jag la upp min nya plan för bloggandet nu i slutet av juli, att jag inte kände särskilt starkt för att sammanfatta en månad i taget, och därför testar jag nu i stället att sammanfatta vecka för vecka!

Jag kommer försöka variera mina frågor lite, men de flesta kommer vara samma för varje vecka, för att kunna följa i efterhand hur jag sett på saker och ting från vecka till vecka. Någonstans vill jag varje vecka ha med ett kreativt moment, ett mat-moment, och något positivt och negativt för veckan, resten får komma och gå lite.

Jag vet inte, men jag hoppas det har märkts den senaste veckan att jag blivit lite mer sugen på att blogga igen. Det är nämligen verkligen en känsla som sitter i mig. Och det säger inte lite, med tanke på hur osugen jag har varit den senaste tiden. Framförallt på bloggen. Men nu är jag alltså peppad och sugen igen, och vi avslutar en strålande första vecka med en sammanfattning helt enkelt!

Veckans blogginlägg:
Bara fint #2
En växtlig uppdatering
Video: Karlsborg med Monthly Makers 2016
Fyra gånger fyra plus fyra #3
Vykort från Falkenberg

Kreativt i veckan – vad har jag gjort?

Den här veckan har jag tagit upp akvarellmålandet igen! Det har kommit lite successivt under sommaren, men den här veckan har det verkligen fått ett uppsving. Tre av sex kvällar har jag suttit och målat, och det är så kul! Utöver det har jag väl mest lekt med maten jag gjort och lagt upp den finare än vanligt för mina matbilder inför en sammanfattning av min vego-månad sen i slutet av augusti sen.

Veckans festliga

Att jag börjat måla igen! Det är verkligen en höjdpunkt. Och att jag känner mig peppad på bloggen och egentligen på livet just nu.

Veckans fika

Hm… Ingen med någon annan, men jag har fikat riskakor någon dag och frukt någon annan. Gott!

Något jag gjorde som inte var planerat

Jag handlade saker i en av konstbutikerna i stan, helt oplanerat förrän dagen kom, och rätt spontant förutom att jag kollade så det var öppet + när bussen gick (mer spontant blir det inte för min del ändå).

Och så gick jag ju faktiskt på museum också! Jag kollade öppettiderna för Moderna Muséet här i Malmö, bestämde mig för att utställningen lät tillräckligt intressant och tog bussen bort. Men det får faktiskt bli ett eget inlägg, så mer än så säger jag inte nu, heh.

Något jag gjorde som var planerat

Lagade vegetarisk mat hela veckan! Och det är kul än så länge, men det har som sagt bara gått 6 dagar, och man ska inte säga för mycket om hur det blir… hehe.

Och så har jag handlat på torget! Och det är något som jag ändå alltid tycker är mysigt, trots att där är så mycket folk. Rekommenderar alltid Möllevångstorgets torghandel varmt till alla som flyttar till Malmö.

Godaste maten

Antingen mitt hopkoks-pålägg med färskost och soltorkade tomater, eller Halloumi Tikka Masalan som Tuvessonskan gjort recept till.

Veckans störiga

Att jag är lite för stressad över min omtenta och att jag inte kom igång i tid. Nu har jag ju visserligen kommit igång, men det känns ändå som att det kom lite för sent.

Veckans köp

Akvarell-grejer! En ny låda till färgerna som får plats med 24 halvkoppar i stället för 12, tre nya färger och ett block med akvarellpapper. Supernöjd!

Veckans betyg: 4,5/5

6 augusti, 2017 by

Vykort från Falkenberg

Under tiden jag spenderade i Falkenberg kom Wilda på ännu ett fantastiskt inläggsformat. Här har jag lånat en del av det för att kunna visa lite snabbt vad som hände i Falkenberg när jag var där ungefär tre veckor av fyra i juli. Vill ni se makalösa bilder och läsa fina små texter tycker jag ni bör kolla in alla Wildas inlägg i samma anda. <3

Delar av det här inlägget är skrivet under dagarna jag var i Falkenberg, resten har lagts till nu i efterhand.

Falkenberg, 29 juli 2017

Hej på er!

Jag sitter och läser i solnedgången igen, som de flesta fina kvällarna här i Falkenberg. Nyss fick jag hämta en filt för att kunna sitta ute lite längre, men det är ganska behagligt en stund till. Lavendeldoften blandas med salta havsvindar, tånglukt och friska pustar av ingen lukt alls. En bit bort hör jag bilar gasa på på långsträckorna, och runt omkring mig prasslar löv i häckar och träd.

Frukosten intas på framsidan av mina svärföräldrars hus. Rostmackor med ost, apelsinjuice och solvarma körsbärstomater direkt från plantan. Röda och gula. Lavendel som rör sig mjukt i en vindpust och humlor och bin som surrar omkring mig. De andra är ute och går med hunden, men jag tar en lugn stund för mig själv med en bok och njuter av värmen från solen på mina bara ben.

På dagarna lånar vi bilen och gör utflykter runt omkring stan. Återupplever barndomsminnen, hälsar på släktingar, njuter av ledigheten på stranden en varm och härlig dag. Trotsar kylan och åker till Grimsholmen för att sitta och måla en stund, äter Singoalla från samma paket fyra dagar i rad.

Jag plockar jordgubbar med mamma, åker till Glommen två gånger på en dag, en gång för glass och en gång för solnedgången. Sätter mig på Skrea Strand och målar akvarell, och njuter än en gång av solen mot huden. Tar kvällsdopp och njuter inte av det kalla vattnet som omfamnar varje liten hudcell. Eller kanske lite, men inte till en början.

Ikväll är sista kvällen, och jag längtar hem. Till vår säng, till mitt skrivbord, till min dator. Till egna vanor och till augusti. Nystarten för året. Det är sommar nu, men det är höst i luften, och det är min bästa period på året. Nästan-hösten.

Kram och varma hälsningar,
Beatrice

4 augusti, 2017 by