Alnarp, where to begin? Ända sen jag flyttade till Malmö har jag hört så mycket fint och bra om Alnarp, men jag hade inte lyckats med att faktiskt ta mig dit förrän nu i sommar. Inte för att det är svårt, det går en direktbuss från Spångatan här i Malmö, utan för att jag ibland har så svårt att komma iväg.

Alnarp är… Så många saker. Skola, slottspark, litet samhälle (som tydligen är en del av Lomma tätort numera, men ja), och antagligen flera andra saker jag inte kommer på just nu. Och just Alnarp är ämnet för dagens blogginlägg! För jag har alltså äntligen tagit mig dit, och på många sätt ville jag faktiskt inte därifrån.

Vi gick upp tidigt en söndag morgon när sommarkorten fortfarande gällde här i Skåne, för att ta första bussen ut mot Lomma. På söndagar går de nämligen inte så… bra. Låt oss i alla fall vara så snälla. Vi kunde välja på att vara där i en och en halv eller tre timmar, och planerade för det senare eftersom vi inte ville stressa oss igenom parken.

Och väl där var det ett bra val! Vi var nästan helt ensamma, med undantag för ett par morgonpigga motionärer och pensionärer. Vi strosade först genom det lilla samhället, komplett med museum, förskola och bostadshus. Vi tog en genväg som var vacker men så enslig att vi nästan trodde vi hamnade i en skräckfilm. Ni vet, ensliga skogsstigar och sådär.

Sen kom vi fram till slottet och parken. Så vackert! Stora träd, murgröna och sån där fantastiskt vacker slingerväxt som får bär och helt orangea löv på hösten över hela fasaden av huset, och ja. Som i en saga.

Vi hittade inte riktigt, så vi gick på måfå, och kom fram till en liten damm med olika sorters näckrosor. Några blommade, andra såg ut att börja blomma när som helst.

Vi promenerade genom deras enorma område med buskar och träd, där bland annat trädet här ovan blommade. Precis såna jag undrade över i Slottsparken för ett år sen, och nu fick jag alltså reda på att de heter Katalpa. Hur man uttalar det? Inte den blekaste, men det känns fint att ha ett namn på dessa kastanjeliknande träd.

Solen kom fram och Eric tog av sig glasögonen en stund och njöt av värmen. Det här är för övrigt typ sjunde bilden eftersom jag behövde ställa in kameran och justera ansiktsuttryck med kommentarer som ”kan du se ut som att du njuter lite mer av solen?”…. Eh, ja.

På området med träden fanns bland annat detta. En björk (kanske himalayabjörk, men jag minns inte riktigt, det fanns runt fem olika brevid varandra), som ser lite läskig ut. Ser ni ögat och den tydliga näsan där i barken? Kanske heter det till och med näver, eftersom det inte är den översta barken… hm…

Där fanns även ett mindre hav av hortensia, och vi gick länge och funderade på vilka vi ville ha i vår framtida trädgård. En vi gillade lite extra blev väldigt hög och fick vackra, toppiga blomklasar i ljust rosa och vitt. Den på bilden luktade lite extra gott dock.

I närheten står detta magnifika träd. En gammal ek, en av flera på området, som vi gick närmre för att titta lite extra på. Ekar är ju trots allt bland de bästa träden.

På eken satt den här arga snubben. Antar i alla fall att det är en snubbe, eftersom den var så stingslig. Den flög nästan mot mig ett par gånger och viftade med vingarna på ett ilsket sätt medan jag försökte fånga den på bild. Ungefär som att den hade en dålig dag, eller kanske var lite kameraskygg, vad vet jag?

På väg mot den blommande varianten av buskar och träd-utställningen gick vi förbi de andra ekarna vid slottet. Jag som råkar älska ekar bad Eric att ta ett par bilder på mig när jag stod och tittade upp mot lövverket. Eller det trodde jag tills jag skrev detta, för på bilderna är det ju faktiskt inte någon ek. Så det minns jag helt fel! Men vi satt på bänkar under en som var större än den på förra bilden av en ek.

Vad det här är för träd vet jag inte riktigt faktiskt. Någon sorts lönn kanske? Det ser lite ut som en större variant av de japanska lönnarna, men så mycket kan jag faktiskt inte om träd att jag kan artbestämma från en ytterst oklar bild. Fint var det i alla fall, trots att det inte var en ek!

När vi kom fram till blommorna sken solen igen, och Eric satte sig på en bänk för att pausa lite. Han hade potentiellt också något i skon?

Bakom honom ser vi blå himmel, och ett hav av blommor planterade i sängar med tillhörande skyltar om vilka arter de är, på både svenska och latin.

Här har vi till exempel i ordning en lavendel med tillhörande bin, en rysk martorn (Eryngium planum ”Blauknappe” enligt skylten), samt en vacker orange blomma jag glömde fota skylten på, hehe. Känner igen, men kan inte sätta namn på. Vem som får gärna artbestämma!

Eric var lite trött, så han la sig på bänken en stund medan jag fotograferade bin, fjärilar och fler blommor. Sen tog vi en sväng runt för att titta på potentiella favoriter till en trädgård, varav den ryska martornen här ovanför definitivt hamnade på nya favoriter-listan!

Någonstans mitt i allt började det komma fler personer till parken, och vi delade på en banan i skuggan på en annan bänk. Klockan började närma sig 12, när bussen skulle gå hem, så vi avslutade timmarna i Alnarp med en sista runda bland blommorna och naturen.

Fjärilarna var extra pigga den dagen, och extra samarbetsvilliga också. Flera stycken ville vara med på bild (ek-kompisen undantaget), och de satt relativt still på alla blommor jag ville fotografera dem på. Vackra, visst är de, Påfågelöga-fjärilarna?

När vi kom fram till slottet var det cirka tjugofem minuter tills bussen skulle gå, så vi passade på att kika lite närmre på huset. Vi hittade inga årtal för när det byggdes, men jag tog en fin bild på den där klätterväxten jag inte kan namnet på. Feel free to artbestämma! Nån vinranka eller liknande kanske?

Vi tog oss de närmsta kanske hundra metrarna när det….

… började ösregna! Ett sånt där riktigt sommarösregn från ingenstans utan förvarning. Eric, gullig och knäpp som han är, tyckte det var en fin idé att promenera ut i det, trots att vi hade ypperliga träd att stå under.

Och jag var såklart redo med kameran! Tacka vet jag vädertåliga kameror, haha!

Men när vi närmade oss busshållplatsen igen sken solen såklart, och vi tog oss de sista hundra metrarna fram till en försenad buss och lite mer regn på vägen hem till Malmö.

Allt som allt en så otroligt lyckad utflykt till Alnarp, och jag rekommenderar alla att ta sig dit! Närboende eller ej, för det är otroligt vackert. Vi gick utan karta, men vill ni komma dit lite mer förberedda har SLU en finfin guide med fakta, ljudfiler och planeringsmaterial fritt tillgängligt här på sin hemsida.

Har ni varit i Alnarp? Eller kanske någon annan makalöst vacker plats i Sverige som jag bara måste besöka? Tipsa mig gärna!

6 svar till ”Utflyktstips: söndagspromenad i Alnarp”

  1. Profilbild för Jenny

    Vad mysigt det ser ut! Har hört talas om Alnarp men har aldrig riktigt haft någon uppfattning om vad det är för ett ställe.

    1. Profilbild för Beatrice

      Där är superfint! Det är liksom både skolområde för SLU, museibyggnader om lantbruk och livet på landet, och restaurang och konstmuseum i området! Nu utforskade vi dock bara trädgårdarna, men det andra ska tydligen vara spännande och bra också! 🙂

  2. Profilbild för Linda Friluftsjournalen

    Vackert det ser ut att vara där ? Aldrig varit i Alnarp måste definitivt dit. Älskar för övrigt dina bilder på fjärilarna, superfina!

    1. Profilbild för Beatrice

      Tack!! Och ja, jag tycker verkligen att Alnarp är ett sånt ställe du ska besöka, där är så himla fint! Skulle tippa på att det är vackert i princip alla årstider faktiskt, om än kanske inte lika fantastiskt på vintern utan snö. 🙂

  3. Profilbild för Julia

    Det gjort seriöst ont i mig igår när jag såg det här inlägget. Älskar Alnarp och det här är första hösten på tre år som jag inte ska plugga där. Så himla vackra bilder du tagit och vilken mysig utflykt! 🙂 Har pluggat ca 2000 artnamn så kan parken utan och innan nu…vill knappt tänka på hur många timmar jag strosat runt ensam med listor och min cykel där.
    För att vara växtnörd nu då så uttalas Katalpa ”Kattalpa med betoning på det andra a:et om jag inte är helt snurrig. Klätterväxten på slottet (som byggdes 1868, som bostad till eleverna) är en Parthenocissus tricuspidata, ett typ av vin! Åk tillbaka i början på oktober ungefär och det kommer vara brinnande rött!

    1. Profilbild för Beatrice

      Alltså <3<3 Dör för den här kommentaren fortfarande! Så fint att du kan så mycket, önskar lite att jag hade kunnat plugga hela livet pga vill bara lära mig allt om allt!? Så fint att slottet är såpass gammalt, det känns liksom när en står utanför att det stått där länge, men mitten på 1800-talet är äldre än jag trodde faktiskt, så fint! Och fint med vinrankor, gissar på att det kan vara samma som på Malmö Konsthall, och de är fantastiska just nu <3

Lämna ett svar till Beatrice Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

jag är Bea.

Välkommen till min blogg! Här delar jag mest mitt skapande, och en del av livet. Nyligen skedde en flytt tillbaka hem till Falkenberg, efter 10 år i Malmö. Följ med mig när jag upptäcker min hemstad!

Följ mig också här:

Nytt på Instagram