Vardag

Vardagsbetraktelser II

Kommer på mig själv med att bli irriterad över småsaker. Stör mig oändligt på människor på internet men kan inte sluta scrolla ändå. Har väntat på den här känslan i snart en vecka nu. Senare än vanligt kom den. Appen säger fyra dagar kvar till mens. Kan man hoppas på en lindrigare PMS den här månaden kanske?

Letar musik till veckans spellista och känner att allting skär i öronen. Eller nästan. Men alla gamla spellistor gör mig mest frustrerad och irriterad, och all ny musik känns osäker och förvirrande och jag tycker inte alls om den. Ser inte fram emot årets kommande PMS-veckor när jag ska hitta musik som känns som rätt för veckan.

Behöver lugn och ro och lugn och tystnad och det får man verkligen inte där vi bor just nu. Antar att det kunde varit ännu värre, men de där bilarna för ett oväntat jobbigt oväsen nästan dygnet runt.

Börjar på en ny bok för att ha något att läsa på kvällarna. Det slutar med att jag läser den från pärm till pärm den natten och somnar alldeles för sent. Vad ska jag läsa nu?

Jag har börjat äta medicin. Sertralin. Ingen hög dos, men en tablett om dagen. Försöker komma ihåg att äta den samtidigt som kvällsmaten, men ibland försvinner den i tanken såklart. Svårt med nya rutiner. Jag har i alla fall tur som inte har några särskilt jobbiga insättningssymptom än så länge. Får antagligen inga heller, för det har gått ett par veckor nu.

Det är svårt att äta frukost. Ingenting lockar, mer än att hälla upp ett glas äppeljuice ur den gröna kartongen med gul kork och gå tillbaka och lägga mig under täcket igen. Scrolla på telefonen någon timme innan det är dags att gå upp.

Har skaffat mig en ny, dålig morgonrutin. Går upp, lägger täcket ordentligt över kudden för att stänga in värmen, går på toa, hämtar ett glas juice i köket, och går tillbaka till värmen i sängen. Sen fastnar jag där.

Men jag var ute utanför lägenheten 6 av 7 dagar förra veckan. Tre gånger på spontana promenader ensam, två gånger till med Eric, och så en dag med besök hos psykologen. Läkaren ordinerade trots allt utomhustid varje dag. Och jag försöker, fast det är jobbigt.

Skapar på tre saker samtidig, men inget av det blir någonting. En socka är färdigstickad men den andra knappt påbörjad. Det nya mönstret är inte lika enkelt att räkna och jag orkar inte koncentrera mig. Broderiet går för långsamt och virkningen repade jag upp för att den blev för lös. Men jag skapar ju i alla fall, det är ju alltid nåt.

Passar alltid på att diska lite medan lunchen värms i mikron. Ibland bara ett par tallrikar, ibland hinner jag halva disken. Det har blivit en ganska trevlig vana. Jag slipper stå där och vänta, Eric slipper diska all disk och disken blir ändå diskad. Win-win-win om du frågar mig.

Jag har börjat skriva i min Bullet Journal igen. Det blev så många tider att jag blev snurrig och behövde översikt. La upp några enklare uppslag och försöker komma ihåg att fylla i den varje dag. Det går lite sådär ibland, men det känns ändå bra.

Försöker att hitta tre saker att fokusera på varje dag. Testade det förra våren när allt var jobbigt, och det fungerade ganska bra. Tre saker på en dag klarar de flesta. Och klarar man bara en av dem har man ändå klarat en tredjedel! En bra dag lägger jag nivån lite högre och en dålig lite lägre. Ibland är en dusch jobbigt nog, andra kan jag rensa igenom ett helt skåp.

Jag tittar mycket på Youtube också. På såna som planerar i sina egna Bullet Journals. På Bernadette Banner som pratar om historiska kvinnokläder i England och USA innan första världskriget. Visar Eric och vi tittar tillsammans. Överväger att sy en ordentlig korsett att ha till vardags och inser att det inte lär hända. Men skulle verkligen behöva den där förbättrade hållningen.

Vi köpte en gymboll. Jag har ett gammalt sjukgymnastpass där 90% av övningarna är baserade kring en sån. Nu ligger den på golvet halvt uppumpad och väntar på att bli fastare så att jag kan testa den ordentligt. Stärka ryggen lite igen. Trött på att ha ont.

Om tre dagar har USA en ny president och jag är så lättad. En liten bra sak i en värld av dumpster fires. Kanske kan man se en strimma ljus vid horisonten?

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply Linnéa 22 januari, 2021 at 16:33

    Jag hade också lite svårt att komma ihåg mina antidepressiva i början. Men sen satte jag ett larm på telefonen som går kl 20 varje kväll. Så nu kommer jag ihåg att ta varje tablett. Så det är ett tips 😊

    • Reply Beatrice 23 januari, 2021 at 16:54

      Önskar så att det funkar för mig?! Men om jag är mitt uppe i något när larmet ringer så skjuter jag bara upp det och sen glömmer jag ändå, eh… Vet av erfarenhet från när jag åt p-piller… Men nu ligger tabletterna framme på bordet så att jag tar en varje gång vi äter kvällsmat, och jag minns dem… för det mesta i stunden, men har inte missat en enda tablett helt och hållet än så länge! Och jag vet inte om jag känner någon jätteskillnad i mående, men kanske lite, lite bättre än så länge? Håller tummarna för att de börjar ge effekt ordentligt snart!

    Lämna ett svar till Beatrice Cancel Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.